Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Företagets säte
Företagets säte ska stå med i förvaltningsberättelsen. Är det mest korrekt att skriva orten eller kommunen? Ska det till exempel stå Kungälv eller Kungälvs kommun?
Information från Bolagsverkets hemsida:
”Du måste bestämma var företagets styrelse ska ha sitt säte. Sätet är den kommun där bolagsstämman ska hållas och där företaget ska svara vid domstol.”

Det ska alltså vara kommunen, men jag är däremot tveksam till att du behöver skriva ut ordet kommun.
Lång och kort förutbetald leasing i K2
Är det obligatoriskt att dela upp förutbetald leasing i andra långfristiga fordringar och förutbetalda kostnader och upplupna intäkter om K2 tillämpas?
Jag tycker att exempel 7b och 7c antyder att det inte är obligatoriskt. Nu är det just exempel och ska inte tas för normgivning, men eftersom de ändå finns där tycker jag att man har argument för att inte dela upp.
Tvingande nedskrivning i K2
I ett bokslut där det finns finansiella anläggningstillgångar med ett anskaffningsvärde på 47 miljoner kronor och ett marknadsvärde på bokslutsdagen om 41 miljoner tycker jag att nedskrivning ska göras. Jag hävdar att enligt punkt 11.17 i K2 måste nedskrivning ske. Håller du med mig?
Ja.
Avskrivning på avlopp
Jag har en bostadsrättsförening som kund och de ska göra om avloppen för hela fastigheten. Det blir en utgift på cirka 100 000 kronor. Är det något som kan aktiveras och därefter skrivas av?
Tillämpar bostadsrättsföreningen K2 har jag svårt att se att något skulle kunna vara aktiverbart.

Tillämpar föreningen K3 beror det lite på hur de har delat in komponenter. Men i det systemet finns möjligheter att aktivera.
Är ett villkorat aktieägartillskott ett lån?
Ett moderbolag lämnar ett villkorat aktieägartillskott till sitt dotterbolag. Ska detta läggas till anskaffningsvärdet på aktierna i dotterbolaget eller blir det villkorade aktieägartillskottet en långfristig fordran på dotterbolaget (att det mer ses som ett lån, då aktieägartillskottet är villkorat med återbetalning)?
! Om det är K2 regel 11.12:
”Aktieägartillskott som ett företag lämnar ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Lämnas utfästelsen efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges får tillskottet redovisas på balansdagen.
När behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas.”

I K3 regel 6.4:
”Ett tillskott som en ägare lämnar utan att få emitterade aktier eller andra egetkapitalinstrument i utbyte ska redovisas som en ökning av andelens redovisade värde.”.

Oavsett regelverk ska det med andra ord läggas till värdet på aktierna. Observera däremot att det kan vara en indikation på att nedskrivning behöver göras.
Krävs utskrifter?
Måste man skriva ut huvudbok och verifikationslista och spara sju år eller räcker det att det finns i bokföringsprogrammet för utskrift vid önskemål?
Huvudboken och grundboken är i princip alltid digital räkenskapsinformation. Det innebär att det går bra att spara i datorn. Om det är för en kund är det viktigt att tänka på att det är kundens räkenskapsinformation som finns i din dator. Det förhållandet bör ni ha avtalat emellan er samt att det bör ingå i kundens dokumentation över arkiveringen.
Avsättning för reparationer
Jag har en kund som driver ett sågverk med bokslut 0630. Kunden tillämpar K3. Varje år under semestern juli-augusti när man stänger ned produktionen repareras och underhålls alla maskiner. Finns det möjlighet för att göra avsättning för reparationer i bokslutet baserat på att maskinerna använts under året?
Det har jag väldigt svårt att se (läs Nej). Företaget har inget åtagande gentemot någon extern part.
K2 och upplysning om varulagervärdering
Det råder lite delade meningar kring huruvida tilläggsupplysningarna i en årsredovisning upprättad enligt K2 behöver innehålla upplysning om varulagervärdering. Var hittar jag information som styrker (eller dementerar) att denna tilläggsupplysning ska vara med?
Det är kapitel 19 som gäller för tilläggsupplysningar i K2. Här finns de krav som ställs på mindre företag enligt lag och de tillhörande allmänna råd Bokföringsnämden har lämnat.

Vad gäller principer anges i 5 kap. 4 § ÅRL (tidigare lydelsen 5 kap. 2 §) att ett bolag ska upplysa om principer för värdering av tillgångar och skulder. Lagtexten (tidigare lydelsen) återges allra först i kapitel 19 och det allmänna rådet 19.1 är kopplat till lagtexten. Enligt det allmänna rådet räcker det med att ange att årsredovisningslagen och just detta allmänna råd tillämpas. Dessutom hänvisas till 19.2 som handlar om anläggningstillgångar och 19.3 som handlar om att företagen ska ange vilken metod de tillämpat vid intäktsredovisningen.

Det finns med andra ord inget specifikt krav på att ange principer för varulagervärderingen.

För mer vägledning om vad som krävs i upplysningsväg avseende principer, se de första punkterna i kapitel 19 med tillhörande lagtext och kommentar.

I sammanhanget kan noteras att lagtexten har ändrats från och med 2016. Kapitel fem (som handlar om noter) är helt omskrivet. Den nya lydelsen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds efter sista december 2015. Bokföringsnämnden har ännu inte kommit med uppdaterade K-regelverk. Bland annat frågor om tilläggsupplysningar kan vara värt att följa även om jag tror att vad gäller principer blir det inga större ändringar.
Uppskrivningsfond kopplad till mark

I 4 kap. 8 § punkt 2 ÅRL anges att minskning av uppskrivningsfonden får göras genom att den del av fonden som motsvarar avskrivning eller nedskrivning överförs till fritt eget kapital. I punkt 3 i samma paragraf anges att den del av fonden som motsvarar en avyttrad tillgång överförs till fritt eget kapital.

En kund till oss har skrivit upp en fastighet till taxeringsvärdet i enlighet med K2s regler. Byggnadens andel av uppskrivningen skrivs av. Motsvarande del förs över från uppskrivningsfonden till fritt kapital. Marken skrivs inte av, men kan man göra en motsvarande överföring från uppskrivningsfond till fritt eget kapital? Hur kan fonden annars försvinna från bundet eget kapital?
Du har hittat rätt lagparagraf och den ska tolkas precis som det står. Eftersom det inte sker någon avskrivning av marken blir den del av uppskrivningsfonden som är kopplad till marken kvar som bunden fond. Det är sedan riktigt att överföring av fonden till fritt eget kapital ska ske om marken avyttras.

Du nämner inte första punkten i 4 kap. 8 § ÅRL. Enligt den finns en möjlighet att nyttja fonden för emission (vilket ju i sig inte påverkar det bundna egna kapitalet) eller täckning av förlust.
Placering av underskrifter
Måste underskrifterna i årsredovisningen stå på samma sida som sista noten eller kan de stå på egen sida?
Det finns ingen regel som säger att underskrifterna måste vara på samma sida som sista noten. Om det finns gott om utrymme att skriva på sista sidan kan det däremot se lite konstigt ut att ha underskrifterna på en separat sida. Inget förbud som sagt, men det väcker en del frågor kring hur processen gått till.
Månadens Mest Lästa
Inga resultat.