Fråga experterna

För personer med varierad sysselsättningsgrad ska man beräkna semesterersättningen enligt procentregeln; lägst 12 procent på intjänad bruttolön. Anställningstiden räknas i kalenderdagar under den avtalade perioden; det har alltså ingen betydelse hur många arbetsdagar som har utförts eller om det är lång tid mellan passen.

Reglerna för detta hittar du i K2 i punkterna 16.16 – 16.19. Det är också bra att titta på exempel 16 d.

Principen är att kapitalförsäkringen tas upp och värderas utifrån de regler som gäller för den typen av tillgångar i K2. Det innebär att man tar upp den till anskaffningsvärde och inte marknadsvärdet. Det kan däremot vara aktuellt med nedskrivning.

Avsättning för åtagande ska uppgå till tillgångens redovisade värde. De ska alltså värderas lika, men inte till marknadsvärde.

Ovanstående innebär att tillgången och avsättningen alltid bör ha samma värde. Det man får tänka till på är hur det är beslutat om löneskatten. Det kan vara så att avsättningen för löneskatt ska göras utöver reserveringen för pensionsåtagandet, men det beror på hur åtagandet är formulerat. Det är inte ovanligt att det är formulerat på ett sådant sätt att den anställde får i pension vad kapitalförsäkringen är värd, men minskat med de skatter och avgifter som bolaget måste betala.

Detta är att anse som privata levnadskostnader för den anställde. Om arbetsgivaren betalar privata levnadskostnader för en anställd uppkommer en skattepliktig förmån för denna. Beloppet ska även ligga till grund för sociala avgifter.

Du skriver inte om försäljningen av kurser riktar sig till privatpersoner eller till juridiska personer / beskattningsbara personer. Faktura/kvitto ska utfärdas för omsättning av varor eller tjänster som görs till en annan beskattningsbar person eller till en juridisk person som inte är en beskattningsbar person. Något krav att utfärda faktura till privatpersoner finns dock inte, men några få undantag som inte är tillämpliga här.

Om din kund säljer kurser på nätet vet man kanske inte om köparen är privatperson eller inte. Då är det kanske enklast att alltid utfärda en faktura.

Om en faktura inte upprättas måste ändå en verifikation för affärshändelsen upprättas som ska innehålla alla de uppgifter som en verifikation ska göra enligt 5 kap. 7 § bokföringslagen. Här räcker inte underlaget från banken över swishbetalningen för av det framgår till exempel inte vad som har sålts det vill säga vilken affärshändelsen är. De uppgifter som saknas måste man i så fall komplettera med.

Har man inte kollektivavtal måste man inte ha några försäkringar alls för personalen. Det är bara i kollektivavtal som det finns regler om att arbetsgivaren måste teckna olika försäkringar för de anställda. Omfattas man inte av kollektivavtal är det ändå vanligt att teckna någon form av olycksfallsförsäkring för de anställda. Alla som förvärvsarbetar i Sverige har ett grundläggande försäkringsskydd i och med att de omfattas av socialförsäkringssystemet. Det ger en grundtrygghet i form av exempelvis sjukpenning och pension. Detta finansieras med den arbetsgivaravgift som företagen betalar.