Fråga experterna

Nej det tycker jag inte. Sådant man inte har behöver man inte upplysa om att man inte har. Det gäller oavsett K2 eller K3.
Jag anser inte att man enligt de tidigare gällande reglerna heller behövde upplysa inom linjen om att man inte hade några ställda säkerheter.

Det är inte förenligt med god redovisningssed att göra på det sättet. Det finns också en dom från Högsta förvaltningsdomstolen i vilken detta konstaterats.

Bolagsverket fortsätter enligt information på deras webbplats att ta emot årsredovisningar som ersätter tidigare. Det är olyckligt eftersom det inte är ett korrekt förfarande.

Ja, det finns inga undantag från punkt 3.7.

Regel 2.3 ger en möjlighet att byta till någon av de metoder som tillåts i det allmänna rådet även om en grundprincip är att redovisningen ska vara konsekvent. Denna regel skapar alltså i grunden en möjlighet att gå in och ur olika förenklingsregler.

Som du är inne på anger kommentaren till punkt 2.3 att förenklingsregeln i 7.9 ska tillämpas konsekvent mellan åren. Att man kan vara inkonsekvent synes snarare tolkas som att man kan behandla olika typer av utgifter olika.

Kommentartexten till själva punkt 7.9 ger ett än starkare intryck av att det är på det sättet:
”Enligt 2 kap. 4 § första stycket 2 ÅRL ska samma principer för bland annat värdering tillämpas konsekvent från ett räkenskapsår till ett annat. Av det följer att förenklingsregeln i punkt 7.9 ska tillämpas konsekvent mellan åren för varje enskild återkommande utgift. Ett företag kan till exempel välja att periodisera utgift för försäkring samtidigt som förenklingsregeln tillämpas på utgifter för billeasing.”

Srf konsulternas redovisningsgrupp har diskuterat frågan. Vår uppfattning är att det alltid borde vara möjligt att gå ur en förenklingsregel till förmån för en mer korrekt redovisning. Vi har framfört att skrivningarna i K2 borde ändras. Om så inte sker kommer vi att överväga att skriva ett uttalande i vår serie SrfU.

Vad gäller femtusenkronorsregeln finns inga liknande skrivningar i kommentarerna. Det synes möjligt att kliva in och ur regeln från år till år.

Det ska bruttoredovisas.

Tillämpar företaget K2 kan du se i balansuppställningsschemat att det under rubriken Kassa och bank finns en särskild rad som benämns Redovisningsmedel. I kommentaren till denna anges:
”I posten redovisar ett företag som tar emot medel för annans räkning, till exempel mäklar- eller advokatföretag, redovisningsskyldiga medel. Samma belopp ska redovisas som en kortfristig skuld.”

Av punkt 9.1 framgår också särskilt att det ska redovisas som tillgång. .

Olika företag har olika gränser för när det måste vara bokfört senast. Vissa företag tillåts faktiskt bokföra bara en gång per år. I så fall bryter inte bolaget mot bokföringslagen. Inte ens i det fall att de ändrar utan att rättelse framgår. De kan hävda att det inte varit bokfört enligt bokföringslagens mening.

Men om vi nu utgår från ett företag som måste bokföra oftare än en gång per år kommer det att strida mot bokföringslagen om programmet nyttjas på det sätt du beskriver. Det är viktigt att den som bokför vet att bokföringen måste ”låsas” mer ofta.

Det framgår inte av din beskrivning om det är möjligt att föra över till bokföringen oftare än en gång per år. Jag utgår från att så är fallet. Då kan man säga att programmet ger en möjlighet att göra fel. Det blir då upp till den som bokför att se till att det faktiskt blir rätt.

Nej det gör det inte. K2 finns än så länge endast för aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Det är på gång ett nytt allmänt råd som kommer att inkludera alla företagsformer. Remisstiden gick ut i mitten av augusti och Bokföringsnämndens beslut är planerat till slutet av november. Exakt när tillämpning av det nya allmänna rådet kommer att krävas/tillåtas för företag som inte har kunnat tillämpa K2 tidigare är inte klart.

Bokföringsnämnden (BFN) har fattat beslut om att alternativregeln inte längre ska vara tillåten att använda i redovisningen.
Enligt BFN ska beslutet tillämpas på räkenskapsår som avslutas efter den 10 juli 2016. Med detta avses inte när det faktiska bokslutsarbetet är färdigt och årsredovisningen skrivs under. Det är just precis som det står när räkenskapsåret avslutas. Det innebär att företag som har bokslutsdag 2016-04-30 (och för den delen även 2016-06-30) kan tillämpa alternativregeln i redovisningen.

Jag tror din kollega syftar på en artikel i Bulletinen nummer 2 2016. Däri skrivs bland annat att det finns skrivningar i kommentarerna i K2 och K3 som anger att obeskattade reserver endast ska redovisas när det krävs av skattelagstiftningen.

Eftersom byggnader är frikopplat kan det inte redovisas en obeskattad reserv i redovisningen.

I K2 har 3 kap. 5 § 2-4 st. ÅRL tagits in. Av andra stycket framgår att ett företag ska räkna om jämförelseåret om ändring av principer sker, men av fjärde stycket framgår att mindre företag inte behöver göra det under förutsättning att de lämnar upplysningar om den bristande jämförbarheten.

Lagparagrafen är bland annat intagen i kapitel 2 i K2. Efter den följer punkt 2.5 som anger att ett företag som ändrat princip till något som är tillåtet enligt det allmänna rådet inte ska räkna om posterna för närmast föregående räkenskapsår.

Paragrafen finns också i kapitel 19. I kommentaren anges att upplysning ska lämnas. Det finns till och med ett exempel på hur upplysningen kan se ut, se Srf Redovisning 2016 med start i sista stycket på sidan 596.

Att bytet är tvingande (om det nu faktiskt var det i år – se tidigare fråga) tycker inte jag spelar någon roll. Upplysning ska lämnas.