Fråga experterna

Det är omfattande förändringar i och med att till exempel nya associationsformer får tillämpa K2. Det innebär särregler i många fall, olika uppställningsformer, med mera.

I den demoversion av vår nya onlinekurs K2 Årsredovisning – nya regelverket, som du hittar på srfutbildning.se finns en lektion med där nyheterna sammanfattas väldigt kort. Det är den första lektionen som heter ”Nyheter och förtydliganden i K2-regelveket; sammanfattning”. Titta på den.

Så länge de inte upprättar en officiell frivillig koncernredovisning går det bra.

Varje bolag bestämmer själv utifrån vilket regelverk de vill upprätta sin årsredovisning. De andra bolagen i gruppen påverkas med andra ord inte av dotterbolagets beslut att tillämpa K3.

Om moderbolaget upprättar en koncernredovisning måste det ske enligt K3. I ett sådant fall kan fortfarande varje enskilt bolag välja K2 (utom moderbolaget) vid upprättande av sina egna årsredovisningar.

Eftersom det inte finns någon formell koncern kan jag inte se att man ska upprätta koncernredovisning. Däremot är det aktuellt att fundera över vad man ska skriva i förvaltningsberättelsen vad avser väsentliga händelser under året.

Jag håller med om att reglerna är lite otydligt skrivna här. 5 kap. 3 § bokföringslagen (BFL) kan läsas som att bokslutstransaktioner är en särskild typ av transaktion som inte omfattas av reglerna för tidpunkten. Men å andra sidan tycker jag att 5 kap. 10 § BFL leder till att allt omfattas av tidpunkten för bokföring enligt BFL.

Jag nöjer mig med att konstatera att det finns tidsgränser för när den löpande bokföringen senast får avslutas. Att dessa skulle vara omöjliga att tillämpa på grund av att det finns andra regler som kräver tidigare bokföring är inte rimligt.

Jag noterar också att många programvaruföretag löser detta genom att ha en period 13 eller bokslutsperiod. På det sättet kan den löpande bokföringen stängas, men redovisningen är ändå öppen för att avslutas av bokslutstransaktionerna.

Du måste tillämpa den gamla lydelsen i detta fall.

Nej – det här är ju ett krav som ställs på ett dotterföretag. Det kan vara ett K2-företag som ingår i en upprättad koncernredovisning. Om så är fallet ska upplysning lämnas som not. Lagparagrafen är i K2 inlyft i kapitel 19.
Om koncernredovisning inte upprättas behöver ingen upplysning lämnas.

Om bolaget i fastställda årsredovisningar per 2014 och 2015 ligger över gränsvärdena kan de inte gå till K2 redan 2016. Vid denna bedömning tittar man på de två senast fastställda årsredovisningarna.

Om det är så att de i 2015 års årsredovisning hamnar under två gränsvärden kan de gå till K2 2016 om de inte tillämpat K2 tidigare. Har de tillämpat K2 tidigare krävs särskilda skäl. Men det faktum att bolaget minskat sin verksamhet torde räcka som särskilda skäl.

I det ”nya K2”, det vill säga BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag, finns särskilda ikraftträdandebestämmelser. Punkt 6 i dessa bestämmelser anger att aktiebolag som tidigare har tillämpat ”gamla K2”, det vill säga BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, inte ska tillämpa bestämmelserna i kapitel 20 om vad som särskilt gäller första gången ett företag som tillämpat annan normgivning upprättar årsredovisning enligt detta allmänna råd.
Enligt ovan blir då grunden att inget särskilt gäller för aktiebolag som, så att säga, går från K2 till K2.

Ikraftträdandebestämmelserna innehåller däremot ett par särskilda punkter som i enstaka fall kan vara värt att notera.
För det första får följande bestämmelser i ”gamla K2” fortfarande tillämpas av aktiebolag ett år till.
a) punkt 2.6 om att flera transaktioner ska redovisas tillsammans om de hör samman på ett sådant sätt att den ekonomiska innebörden inte kan förstås annars,
b) punkt 10.10 om vad som ska inräknas i anskaffningsvärdet för en egentillverkad materiell anläggningstillgång, och
c) punkt 12.9 om vad som ska inräknas i anskaffningsvärdet för egentillverkade varor.

Dessutom får ett mindre aktiebolag i en mindre koncern som upprättar koncernredovisning på frivillig basis tillämpa det allmänna rådet ett år till trots förbudet i punkt 1.1 i ”nya K2”.

Motsvarande ingångsbestämmelser gäller för ekonomiska föreningar som tidigare tillämpat BFNAR 2009: Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar.

Regel 2.4, det vill säga femtusenkronorsregeln, är tillämpningsbar. Observera däremot att det har införts en väsentlighetsregel i lagstiftningen som också har lyfts in i K2. Du hittar paragrafen och en kommentar till den under rubriken ”Väsentlighetsprincipen” i kapitel 2 i BFNAR 2016:10 Årsredovisning i mindre företag.

Det är inte givet när det inte går att tillämpa regel 2.4 fullt ut. Det måste göras en bedömning i varje enskilt fall. Företag som har många poster under 5 000 kronor måste särskilt beakta detta.

Tyvärr har jag inte sett någon konsoliderad version av K3 som är tydligt ändringsmarkerad. Det finns däremot ett allmänt råd av vilket alla förändringar som gjorts i punkterna framgår. Det heter BFNAR 2016:9 Ändringar i Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning. Du hittar detta allmänna råd på Bokföringsnämndens webbplats, www.bfn.se.

Det går också att se i vägledningen efter varje punkt när den senast ändrades. Det framgår genom en hänvisning till det senaste allmänna råd där ändring genomfördes. Om du till exempel tittar på punkt 1.3 i den konsoliderade versionen av K3 från december avslutas punkten med en hänvisning till BFNAR 2016:9. Den punkten är med andra ord ändrad i och med Bokföringsnämndens beslut i november 2016.

Tyvärr är det svårare att se vilken kommentartext som är ändrad.