Fråga experterna

Utgifterna är möjliga att hantera inom den så kallade återkommanderegeln (punkt 7.9) i K2. Av punkt 7.10 framgår hur den ska periodiseras om inte punkt 7.9 tillämpas.

Det är alltså möjligt att tillämpa regeln om återkommande utgifter, om det nu faller in i förutsättningarna i punkt 7.9. Det är däremot inget krav att göra så. Bolaget får periodisera om de vill.

I sammanhanget kan också noteras att vår redovisningsgrupp i december kom ut med uttalandet Srf U 11 Årligen återkommande utgifter i K2 – Frivillig återgång till korrekt periodisering. I uttalandet anger vi att om regeln tillämpas är det möjligt att återgå till en korrekt periodisering.

Ja. Det följer av 7 kap. 4 och 31 §§ ÅRL.

I princip finns inget förbud mot det förfaringssätt du beskriver. Möjligen kan man undra över lämpligheten.

Bokföringslagen ställer krav på att bokföringen ska kunna presenteras i registreringsordning samt i systematisk ordning. Tidigare fanns ett krav på kronologisk ordning, men det gör det inte längre. Däremot finns krav på att ha ordning på de underlag som ännu inte bokförts. Det leder normalt till att när de sedan registreras så kommer de i stort sett i kronologisk ordning. Men, som du är inne på, får man till exempel bokföra i olika serier. Det kan också vara så att vissa händelser bokförs löpande, medan andra bokförs till exempel en gång i månaden.

Så som jag förstår din beskrivning bryter du inte mot reglerna, men man kan som sagt undra över lämpligheten. Kanske vore det bättre att ha olika verifikationsnummerserier.

Den är obligatorisk även i K2. Du kan se exempel 18 f om du vill se hur den kan utformas.

Jag lägger till två förutsättningar i din fråga. Jag antar att det du frågar om är uppdrag på löpande räkning (inte fastprisjobb) och att ni tillämpar K2.

Av punkt 6.13 i K2 framgår att som intäkt ska tas upp värdet av arbete som har utförts och material som har levererats under redovisningsperioden. Av punkt 6.14 framgår att det som inte har fakturerats men som ska redovisas som intäkt ska tas upp i posten Upparbetad men ej fakturerad intäkt.

Sedan finns det möjlighet att agera på annat sätt vid beskattningen, men det var inte din fråga.

Uppskjuten skatt ska inte redovisas i en K2-årsredovisning, se punkt 16.4. Om det finns en uppskjuten skatt kopplad till en uppskriven tillgång vid inträde i K2 första gången anger punkt 20.2 att den ska justeras mot uppskrivningsfonden.

Om detta nu inte skett, utan det finns en felaktigt upptagen uppskjuten skatt får man titta på regel 12.2 i K2 som avser rättelse av fel. Eftersom rättelsen enbart avser poster i balansräkningen tillämpas stycke 2 i regeln,
rättelse i balansräkningen.

Men oavsett om det ska gå över resultat- eller balansräkningen görs ingen ändring av tidigare år utan rättelsen sker i den årsredovisning som upprättas närmast efter det att felet upptäcktes.

Reglerna om ett halvt prisbasbelopp och korttidsinventarier gäller bara materiella anläggningstillgångar. Sedan finns ett ställningstagande från Skatteverket som ger vid handen att de inte ska driva fråga om inköp av datorprogram av mindre värde om de kostnadsförts enligt god redovisningssed. Men det är inte aktuellt i detta fall.

I K2 anges att fiberanslutningen ska bokföras som immateriell anläggningstillgång. Avskrivning på fem år är tillåtet enligt K2, men en korrekt bedömd nyttjandeperiod är också tillåtet.

Kanske till och med ska. Punkt 10.18 anger i första stycket att utgifter för ombyggnad ska tas upp som tillgång. Andra stycket anger att utgifter för ombyggnad som dras av omedelbart vid inkomstbeskattningen däremot ska redovisas som kostnad i redovisningen också. Av kommentartexten framgår att utgifter för reparation och underhåll alltid ska redovisas som kostnad direkt.

Första frågan blir då om det är en ombyggnad (jag bortser från att det uppenbarligen inte är en tillbyggnad i detta fall) eller om det är fråga om reparation/underhåll. Läser man kommentartexten till punkt 10.18 och din beskrivning är det svårt att komma fram till att det inte är en ombyggnad.

”Det kan ibland vara svårt att avgöra om en åtgärd är en reparation eller en ombyggnad. Ombyggnader är sådana åtgärder där byggnadens användningsområde väsentligt förändras, till exempel om en verkstadslokal byggs om till bostadshus. Även fall då konstruktion eller planlösning inte ändras kan betraktas som ombyggnationer. Så är fallet vid till exempel ett omfattande byte av bärande delar.”

Fråga två blir då om det omfattas av det utvidgade reparationsavdraget och kan kostnadsföras direkt vid inkomstbeskattningen. Om nu företaget vill aktivera spelar det i sig ingen roll. Det går alltid att aktivera en ombyggnad, men inte om utvidgat reparationsavdrag ska yrkas vid beskattningen.

Det finns ett ställningstagande från Skatteverket från 2016-06-02 som handlar om så kallad förstagångsanpassning och det utvidgade reparationsavdraget. Enligt min tolkning skulle Skatteverket inte godkänna den anpassning jag tolkar inryms i din beskrivning. Jag tolkar det som att den verksamhet det anpassas för är en annan än den som bedrevs där tidigare. Det vill säga det är en ombyggnad där direkt skattemässigt avdrag inte beviljas. Därmed ska det aktiveras i redovisningen också.

I BAS anges två möjligheter för att boka billeasingen. Det ena är konto 7385 och det andra är konto 5615.

Generellt sett borde kostnader för förmåner till anställda bokföras under kontogrupp 73xx. Detta stämmer också bättre i ditt fall där det betalas en ersättning för förmånen. Den ska enligt BAS kreditera konto 7388. På det sättet kommer utgiften för bilen och ersättningen för densamma att mötas under personalkostnader.

I det fall bolaget väljer att bokföra bilförmånen på konto 5615 kommer troligen samtliga årsredovisningsprogram föreslå att kostnaden ska redovisas som en övrig extern kostnad i resultaträkningen. Jag tycker att utgiften borde ses som personalkostnad. Företaget kan såklart justera i årsredovisningen. Men det verkar enklare att redovisa på konto 7385.

Nu kan man möjligen tänka sig att redovisa detta som övrig extern kostnad i årsredovisningen. Det torde vara mer korrekt att redovisa som personalkostnad, framförallt i det fall då det betalas ersättning för förmånen. Om ersättningen krediteras som personalkostnad samtidigt som företagets utgifter tas upp som kostnad under övriga externa kostnader blir det konstigt.

För frågan om komponentavskrivning spelar det ingen roll om det är lös eller fast egendom. Komponentavskrivning är i grunden tillämpligt på alla typer av anläggningstillgångar. Det är inte bara fråga om fastigheter utan även båtar, flygplan, bilar, maskiner, med mera.