Fråga experterna

Är det inskickat till Bolagsverket ska man inte ändra i årsredovisningen. Men det kan vara möjligt att ha extra stämma och ta utdelning. En förutsättning är såklart att det finns fria medel.

En delning kan gå till på lite olika sätt. Jag förstår ditt fall som att inget vederlag lämnats. Men för att kunna ge komplett svar på frågan måste man se delningsplanen med mera.
Ditt fall verkar relativt okomplicerat. Det som försvårar svaret är att det inte finns någon egentlig god redovisningssed avseende delningar (eller andra fissioner). De flesta menar att man kan titta på regleringen för fusioner och, så att säga, ”vända” på det. Det innebär att differensen bör redovisas direkt mot eget kapital.

Utgifter för anskaffning av ny byggnad är, utöver köpeskillingen, utgifter som direkt kan hänföras till anskaffningen. Det brukar till exempel exemplifieras med utgifter för att göra i ordning mark för att kunna bygga byggnaden. Utgift för att lösa en tidigare hyresgäst kan jag däremot inte se att den har ett direkt samband med att bygga nya byggnaden. Enligt min uppfattning är sådan utgift inte aktiverbar.

Inledningsvis vill jag säga att den ideella föreningen kan välja att tillämpa det tidigare regelverket i bokslutet per sista augusti. Det är årsbokslut som ska upprättas för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2017 som det nya regelverket blir tvingande. Föreningen får tillämpa det nu, men de kan vänta ett år till.

Beträffande frågan om skillnader är det inte görligt att på ett kortfattat sätt förklara skillnaderna mellan det nya och det gamla regelverket. Det gamla regelverket är en mix av Bokföringsnämndens och Redovisningsrådets tidigare normering. Vilken skillnad det blir mot det nya regelverket beror på vilka regler föreningen har tillämpat i det gamla regelverket.

Vad gäller det nya regelverket kan det också tillämpas på lite olika sätt. Ett sätt är att tillämpa det så att resultatet blir väldigt likt K2. Men det finns också en möjlighet att tillämpa regelverket utifrån K3:s principer. Beroende på vad föreningen väljer och vilka poster föreningen har i sin balansräkning kan det bli stor skillnad här också.

Vi har en kurs i det nya regelverket där du får reda på mer. Läs mer om den på srfutbildning.se.

Tillämpas K2 är det inte tillåtet att aktivera ränta. Tillämpas K3 är det tillåtet att aktivera ränta under vissa förutsättningar, se punkterna 25.4 – 25.6. Det kan noteras att det skattemässigt inte kommer att vara tillåtet att räkna in ränta i anskaffningsvärdet. Det följer av de ändringar som har kommit i skattelagstiftningen med anledning av utredningen om ändrade skatteregler företagssektorn. En del i det var ränteavdragsbegränsning.

K2 är ett förenklingsregelverk. Vad gäller avsättningar för tvister som nått domstol torde det teoretiskt korrekta vara att göra en bedömning. Men tillämpas K2 finns punkt 16.9 att förhålla sig till:

”Avsättning till följd av tvist med myndighet eller i domstol ska redovisas till det belopp som beslutats av den instans som senast prövat ärendet.”

Att de funderar på att överklaga spelar ingen roll. Av kommentartexten framgår att det är en förutsättning för att få redovisa det som avsättning. Om de inte tänker överklaga ska det istället redovisas som skuld.

Företaget har rätt att lämna frivilliga noter eller skriva om det i förvaltningsberättelsen (där kan det bedömas som ett krav). Där kan företaget utveckla sin syn på frågan. Har detta inträffat under året torde det också vara en väsentlig händelse att ta upp i förvaltningsberättelsen.

Ett alternativ är att tillämpa K3, men då kan ju en del annat påverkas också. I K3 ska en avsättning värderas till den bästa uppskattningen. Se bland annat punkt 21.9 med tillhörande kommentar.

Det finns lite olika tankar kring hur en förening bör hantera avskrivning på delar där bostadsrättsinnehavaren har underhållsansvar. Vad som är helt klar är att föreningen äger även detta, det slits och avskrivning bör göras. Man kan med andra ord ha en komponent som det ska skrivas av på trots att underhållet sköts av bostadsrättsinnehavaren.

Frågan är vilken nyttjandeperiod som ska sättas. Det vanligaste jag har sett/hört är att man lägger sådant som hör till bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar på samma plan som stommen.

För fysiska verifikationer finns inget undantag. De ska arkiveras i Sverige.

De får under vissa omständigheter förvaras tillfälligt utomlands. Det framgår av 7 kap. 3 § bokföringslagen (1999:1078). Till denna paragraf har Bokföringsnämnden lämnat kompletterande normgivning i vägledningen Bokföring (BFNAR 2013:2) punkterna 8.5 – 8.11 med tillhörande kommentarer. Men här ges ingen möjlighet till långtidsarkivering av fysiska underlag utomlands.

I grunden ska även servrarna för förvaring av räkenskapsinformation finnas i Sverige. Här finns dock möjlighet till undantag om de förvaras i EU-land och man har anmält platsen till Skatteverket.

Det man inte har behöver man inte lämna upplysning om. Har ett mindre företag inte haft några anställda kan de utelämna uppgiften.

Det är tillåtet att ha med noten och ange att det inte funnits några anställda. Det kan till exempel vara så att det finns personalkostnader i resultaträkningen trots att företaget inte haft några anställda. I sådana fall menar en del att uppgiften ska vara med. Men utelämnar företaget uppgiften så betyder det att man inte har haft några anställda.

Väljer företaget att på frivillig basis ha med uppgiften skulle jag uppfatta det som ett förtydligande att företaget inte har missat att uppgiften ska anges i de fall företaget har anställda.

Kort svar på frågan: ”Ja”. Lite utvecklat; Reglerna är uppbyggda på det sättet att man tittar på de två senast fastställda årsredovisningarna för att avgöra om revisor ska finnas eller om det finns möjlighet att välja bort revisorn. Verksamhetens omfattning innevarande år spelar ingen roll.