Fråga experterna

Nu skriver du inte vilket regelverk som tillämpas. Jag tar två vanliga exempel. Om det är ett aktiebolag som tillämpar K2 gäller punkt 6.27:

”Villkoren i punkt 6.4 första stycket är uppfyllda om beslut om offentligt stöd har fattats senast på balansdagen. Stöd som uppenbart hänför sig till ett räkenskapsår får redovisas som intäkt det räkenskapsåret även om beslut har fattats efter balansdagen men innan årsredovisningen avges.”

Är det alltså uppenbart att stödet tillhör 2015 kan det redovisas på det året.

Upprättas ett förenklat årsbokslut för en enskild näringsidkare gäller punkt 7.2:

”Ett företag ska redovisa offentliga stöd, försäkringsersättning, skadeståndsersättning med mera som en intäkt när
ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek, eller – i annat fall – medlen kan disponeras eller företaget på något annat sätt kan förfoga över inkomsten.

Om det är uppenbart att inkomsten avser mer än ett år ska intäkten fördelas på de år den avser. På motsvarande vis får inkomsten redovisas som intäkt det år den avser om a) eller b) inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året.”

Även här är det möjligt att redovisa stödet 2015 om det är uppenbart att det hör dit.

Hur fakturan levereras till kunden har ingen betydelse för hur bolaget som skickar fakturan ska spara sin räkenskapsinformation. Därmed inte sagt att de ”fortfarande måste skriva ut och spara”. De var de inte skyldiga att göra ens när fakturorna skickades per post till kunden.

Se punkt 7.5 i Bokföringsnämndens vägledning BFNAR 2013:2 Bokföring. Kommentaren är också viktig att ta del av. Där återfinns bland annat följande stycke:

”Ett företag som både upprättar och presenterar fakturorna elektroniskt ska spara fakturorna i elektronisk form. Om företaget upprättar kundfakturorna elektroniskt men presenterar dem i pappersform i sin bokföring, ska fakturorna sparas i pappersform. Det är företagets val av presentationsform i bokföringen som avgör hur fakturan ska sparas och inte i vilken form kunden får den.”

Svaret på båda frågorna är nej. K2 finns bara för aktiebolag och ekonomiska föreningar. Bokföringsnämnden (BFN) kommer att under 2016 besluta om ändringar i K2, vilket med största sannolikhet kommer att leda till att samtliga företag som avslutar med en årsredovisning kommer att kunna tillämpa K2.

Vad gäller handelsbolag är då frågan om det rör sig om handelsbolag som ska avsluta med årsredovisning eller årsbokslut?
En ideell förening är inte en ekonomisk förening. För den ideella föreningen finns inget K2-regelverk. Är det en ideell förening som avslutar med årsredovisning torde de kunna tillämpa det uppdaterade regelverk som jag nämner ovan. Men det finns alltså inte ännu.

Om det rör sig om en ideell förening som avslutar med ett årsbokslut finns inte heller något K2-regelverk. Bokföringsnämnden har haft ett förslag ute på remiss. Det besvarades redan vid sommaren 2015. BFN prioriterar däremot nu arbetet med att uppdatera K-regelverken för de företag som avslutar med årsredovisning. Följande information finns att läsa på BFN:s webbplats.

Under 2015 remitterade BFN ett förslag på regelverk för årsbokslut. BFN arbetar samtidigt med att ta fram ett samlat regelverk för årsredovisning som ska omfatta alla företagsformer och som ska ersätta de nuvarande K2-regelverken Årsredovisning i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1) respektive Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1). I det nya K2-regelverket för årsredovisning ska bland annat de ändringar som har beslutats i årsredovisningslagen (prop. 2015/16:3) arbetas in. BFN kommer också att ta ställning till ett antal enskilda tillämpningsfrågor som även de kommer att arbetas in i regelverket. Det nya K2 för årsredovisning kommer att ha samma struktur som K3 Årsredovisning och koncernredovisning. Ett förslag på det nya K2 för årsredovisning kommer att skickas på remiss under våren 2016. BFNs avsikt är att beslut om regelverket ska kunna tas under hösten 2016.

Det kommande regelverket för årsbokslut är beroende av innehållet i det nya K2 för årsredovisning. Det är därför lämpligt att vänta med att fatta beslut om regelverket för årsbokslut. Regelverket skulle annars kort därefter behöva ändras, vilket skulle medföra en omotiverad administrativ börda för berörda företag. Beslut om regelverket för årsbokslut kommer därför att tas tidigast under hösten 2016. (2016-02-02)”.

Utgångspunkten är att företaget ska arkivera räkenskapsinformation i den form det erhålls från extern part. Kommer det i elektronisk form ska det med andra ord sparas i elektronisk form. Sedan är det möjligt, via regler om överföring mellan olika arkiveringsformer, att skriva ut det. Men det är alltså en möjlighet och inget krav.

De går att flytta informationen digitalt inom företagets ”datavärld” så länge all väsentlig information följer med. Jag gissar att det är bifogade PDF-filer och de går då att spara i en separat mapp.

Fundera över hur bolagets arkiveringsplan ser ut. När information sparas på olika ställen bör det finnas dokumenterat hur och var olika räkenskapsinformation arkiveras.

Jag skulle gissa att det ska kostnadsföras. Bokföringsnämnden har i ett brevsvar angivit att för att ombyggnader ska kunna aktiveras på en byggnad när K2 tillämpas krävs att det är en förbättring jämfört med nyskick.

Brevsvaret finns på Bokföringsnämndens webbplats www.bfn.se, men återfinns också på www.srfredovisning.se.

Enligt punkt 18.5 d i K3 kan aldrig utgifter för reklam och säljfrämjande åtgärder aktiveras.

Ägarföretagen är inte intresseföretag i förhållande till det företag du upprättar årsredovisning för. Det ska med andra ord inte redovisas som ”Skuld intressebolag”.

Det beror på om företaget tillämpar K2 eller K3. I grunden gäller, oavsett regelverk, att redovisningen av vinsten ska ske när väsentliga risker och förmåner har övergått. Det är en sammanvägning av olika förutsättningar som ska göras. I normala fall leder det till att redovisningen ska ske per tillträdesdagen, vilket alltså skiljer sig från skatterätten som går på kontraktsdagen.

Tillämpar företaget K2 ska punkt 6.30 tillämpas i detta fall. Punkten innehåller en tabell som anger att försäljning av fastigheter normalt ska redovisas per tillträdesdagen. Det finns däremot en skrivning som anger att resultatet alltid får redovisas per kontraktsdagen. I kommentaren anges följande:
”Vid en fastighetsförsäljning övergår väsentliga risker och förmåner till köparen normalt på tillträdesdagen, eftersom säljaren försäkrar fastigheten och har rätt till avkastningen mellan kontrakts- och tillträdesdagen. Realisationsvinst vid en fastighetsförsäljning ska därför i normalfallet redovisas på tillträdesdagen. Detta är en skillnad mot IL enligt vilken realisationsvinster på fastigheter som är anläggningstillgångar ska tas upp på kontraktsdagen. Av förenklingsskäl får därför ett företag redovisa försäljning av en fastighet som är anläggningstillgång på kontraktsdagen.”

Tillämpas K3 finns inte motsvarande regel. Där gäller att en korrekt redovisningsmässig bedömning ska göras, vilket alltså oftast torde innebära en skillnad mot hur det ska hanteras skattemässigt.

Exakt utifrån vilket underlag som bokföringen sker regleras inte i lagen. Det ska däremot alltid gå att hitta till originalet. Om det är så att du tillför information innan bokföringen (till exempel i form av kontering) blir båda underlagen att betrakta som räkenskapsinformation.

Men det är inget problem att du bokför utifrån instruktioner som stämmer med originalen. Finns sedan räkenskapsinformationen arkiverad på olika ställen bör det framgå av en arkivplan.
Räkenskapsinformation ska bevaras i den form det hade då det kommer från någon annan.

I det fall kunden får fakturor mejlade till sig ska de med andra ord sparas i digital form. Det är till-åtet att överföra till annan arkiveringsform (till exempel skriva ut fakturorna) och arkivera dessa. Informationen måste ändå i ett sådant fall sparas digitalt i tre år (utskrivna underlaget i sju år).

Regler om detta hittar du i Bokföringsnämndens vägledning Bokföring BFN

Det är via förbundet du är auktoriserad. Förbundet bytte namn efter en extra föreningsstämma i december. Sedan dess gäller ”Srf konsulternas förbund”.

EU-direktivet förbjuder inte företagen att frivilligt lämna upplysningar. Sett ur lagens perspektiv är noten redan idag frivillig. Vi rekommenderar att företagen tar med upplysningen då det stärker värdet på årsredovisningen. Vi kommer inte att ändra den rekommendationen med anledning av det nya direktivet.