Fråga experterna

Eftersom personen arbetar varje dag ska fullt antal betalda dagar tjänas in men med lägre värde eftersom arbetstiden är nedsatt. Man kan inte välja hur man ska beräkna detta, det skulle strida mot semesterlagen.

För så kallade nystartsjobb ges från den 1 februari i år endast ersättning i högst två år. Även om ni får detta ”stöd” från Arbetsförmedlingen gäller LAS samt regler i kollektivavtal vilket innebär att ni kan provanställa honom eller om ni hellre vill välja anställningsformen Allmän visstidsanställning. För att få stödet krävs att företaget har kollektivavtal så ni måste först kontrollera i ert avtal vilka tidsbegränsade anställningsformer som man kan avtala om.

Det finns olika stödformer för att hjälpa personer att komma in i arbetslivet. Det är olika regler för i princip varje stödform så kontrollera noga med Arbetsförmedlingen vad som gäller.

Det är alltid svårt att uttala sig om denna typ av frågor som kan bli tvistiga. Om den lön som har utbetalats är angiven i anställningsavtalet kan det möjligen vara svårt att hävda att den inte ska gälla, såvida det inte framgår att beloppet avser heltidslönen och det samtidigt framgår att arbetstiden avser deltid. Frågan är också vad som sades då anställningen avtalades. Detta kan ju vara svårt att dra sig till minnes om det har skett för flera år sedan.

För att undvika problem/tvist skulle jag rekommendera arbetsgivaren att ta kontakt med fackets ombud och berätta hur det ligger till. Lönens storlek kan ju också säga en del om vad som är rimligt för denna deltidstjänst. En fördel för arbetsgivaren i detta sammanhang är att han inte begär tillbaka den felaktigt utbetalda lönen. Generellt kan man också säga att man inte kan tvingas fortsätta göra fel bara för att man har gjort det tidigare.

Det är alltid svårt att säga hur man ska agera vid en uppkommen situation som bygger på en felaktig hantering. Det finns inga sådana regler i semesterlagen; den anger enbart hur man ska göra rätt från början.
Min bedömning är att arbetsgivaren inte kan tvinga de anställda att ta ut dessa semesterdagar med så kort varsel. Det finns heller inte någon skyldighet för arbetsgivaren att istället ersätta dem med kontant ersättning, utan motsvarande ledighet. Syftet med semesterdagar, under pågående anställning, är alltså att de ska tas ut i ledighet. Mitt råd är att arbetsgivaren ger de anställda ytterligare ett år på sig att ta ut de aktuella dagarna.

Anledningen till att man har delat upp lönen på detta sätt, är för att tydligt visa att den högre lönen beror på personalansvaret och att när detta ansvar försvinner, så ska lönen återgå till det lägre beloppet.

Här får man anse att hennes månadslön, så länge hon har personalansvar, är grundlönen plus lönetillägget, alltså summan av dessa två belopp. I de flesta kollektivavtal anges att beräkningsunderlaget för exempel semesterlön och sjuklön är den fasta kontanta månadslönen samt inklusive fasta lönetillägg (sådana som utges varje månad med samma belopp). Avdrag för semester ska göras inklusive detta ansvarstillägg eftersom det också ingår i underlaget för beräkning av semesterlönen. Det ska även reduceras vid beräkning av sjukavdraget men alltså även ingå i underlaget för beräkning av sjuklön. Det ska i konsekvens med detta även ingå i underlaget för beräkning av timlön.

Även om inget är skrivet/avtalat i detta specifika fall, torde alltså kollektivavtalstolkningen vara styrande för hur beräkningen ska göras.

Det finns inga lagregler om ersättning för restid. Detta är istället reglerat antingen i kollektivavtal eller i avtal mellan arbetsgivaren och den anställde. Saknas detta är ni alltså inte skyldiga att betala ut särskild restidsersättning. Om avtal finns om restidsersättning så ges denna för restid som infaller utanför ordinarie arbetstid.

Semesterlagens § 30 gäller, det vill säga att semesterersättningen ska betalas ut utan oskäligt dröjsmål och senast en månad efter anställningens upphörande. Det innebär att den ska betalas ut senast den 4 december. Om det inte går att betala ut den med ordinarie löneutbetalning den 25 november får man alltså göra en extra utbetalning senast den 4 december.

Uppbär den anställde lön så är den arbetsbefriade uppsägningstiden semesterlönegrundande. Man kan inte avtala bort det. Uppsägningstid oavsett man arbetar eller inte räknas som anställningstid.

Svensk lag gäller för arbete i Sverige. Därför torde det vara den lön han hade senast i det svenska bolaget som ersättningen ska beräknas efter. Semestern är ju inte intjänad efter den lön han hade i USA.
Skulle detta vara orimligt kan man ju naturligtvis komma överens om en bättre ersättning men det är upp till den svenska arbetsgivaren.

Semesterskulden ska normalt beräknas varje månad och då i samband med att lönen är klar. Det innebär att om du betalar ut lön för hela november den 25 november (och kanske har gjort frånvaroavdrag både eftersläpande och innevarande) så ska semesterskulden beräknas per den sista november. Semesterskulden ska avse den semester som är intjänad till och med den sista innevarande månad.