Fråga experterna

Nej det går bra att göra detta avdrag i efterskott. Ska det vara helt korrekt ska egentligen kontrolluppgiften rättas för 2017 men det kanske inte rör sig om några större summor så då har det inte så stor betydelse.

Ja det är den på samma villkor som för föräldrarna, det vill säga 120 dagar per år. Dock hanteras ju detta på olika företag, såvida de inte arbetar hos samma arbetsgivare.

Finns det avtal om att kundförluster kan resultera i negativ provision och att detta dras av på ersättningar till den anställde, är det inga problem. Semester-ersättning är inte särskilt skyddad mot sådana korrigeringar.

Man ska inte blanda ihop begreppen netto- och bruttodagar. Nettodagar anger enbart hur många arbetsdagar man kan vara ledig medan antalet bruttodagar anger för hur många dagar den anställde ska ha betalt.

Bruttodagar är alltid hela till antalet så de kan alltså inte vara 3,5 som du anger. De ska höjas till fyra dagar. Det är också för fyra dagar hen ska ha betalt i slutlön om inte någon dag har tagits ut i ledighet.

Ja, det har ingen betydelse att skadan har inträffat på fritiden. I detta fall kommer inte heller de olika skydd som finns i fråga, till exempel återinsjuknanderegeln samt allmänt och särskilt högriskskydd. Det finns även ett högriskskydd för höga sjuklönekostnader men det gäller per företag och inte per individ. Den anställde måste dock styrka sin sjukfrånvaro med läkarintyg från dag 8 i varje sjukperiod.

Om ert kollektivavtal säger att avdrag för tjänstledighet/föräldraledighet högst fem arbetsdagar ska ske med en 21-del av månadslönen så är det detta avdrag som ni ska göra. Löneartskatalogen i lönesystem innehåller oftast många olika lönearter med olika formler beroende på att det finns olika avdragsregler i olika kollektivavtal. Man bör ta bort de lönearter som inte är aktuella för att undvika felaktigheter.

Tänk på att formeln med 1/21-del av månadslönen ska göras om ledighetsperiodens längd är högst 5 arbetsdagar. Är den längre ska formeln: månadslönen/365 användas för hela perioden. Omfattar ledigheten hel månad dras hela månadslönen av; man använder då inte de olika avdragsformlerna per dag.

Man kan inte ta ut semester samtidigt som man är helt sjukskriven. Nu är det hela gjort och svårt att backa tillbaka. Jag förmodar att den anställde inte har brutit sin sjukfrånvaro hos Försäkringskassan? I sådana fall är det korrekt att inte betala ut sjuklön. Försäkringskassan har inget att invända mot att den anställde får semesterlön samtidigt som sjukskrivning men enligt regler i semesterlagen kan man arbetsrättsligt inte göra på det viset.

Om den anställde inte blir frisk och kan ta ut sin semesterledighet under året, så får man istället när semesteråret är slut, se vilka dagar som går att betala ut. I korthet kan de beskrivas enligt följande: Sådana semesterdagar med semesterlön som den anställde inte vill spara (dagar över 20) och som inte har kunnat läggas ut under semesteråret på grund av frånvaro ska ersättas med kontant semesterlön. Semesterlön betalas dock ut endast för det antal dagar som tillsammans med det nya antal dagar som intjänats under det sista intjänandeåret överstiger tjugofem. Sådan semesterlön ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång.

Det är arbetsgivaren som beslutar om semesterledighet. Han kan med andra ord neka ledighet om arbetssituationen inte medger detta. Om man utgår från att ni följer semesterlagens semesterår 1 april-31 mars så finns möjlighet att ta ut resterande semester senare tid. Har ni kalenderår som semesterår får ni se om det är någon anställd som inte har tagit ut minst 20 dagar. I sådana fall får man i första hand bevilja dessa personer ledighet, i vart fall så många dagar så att minst 20 dagar blir uttagna. I detta fall är det till och med så att arbetsgivaren kan tvinga den anställde att ta ut dem i ledighet innan årets slut. Bäst är naturligtvis om arbetsgivaren i god tid har sett över antalet kvarvarande semesterdagar hos personalen och planerat för uttaget.

Sjukfrånvaro är helt semesterlönegrundande i 180 dagar per intjänandeår. Vid frånvaro förbrukas en av dessa dagar oavsett om frånvaron är 100 procent eller bara är på deltid.

Sjukdom utöver de 180 dagarna är inte semesterlönegrundande om inte den anställde har arbetat till någon del. Om till exempel personen har varit deltidssjukskriven så tjänas semesterdagar in men betalningen för dessa grundas enbart på den tid man har varit i arbete.

Har företaget inte kollektivavtal ska man för anställda med sådan skiftande frånvaro räkna semesterlönen enligt 12-procentsregeln, det vill säga på den lön som skulle ha betalats ut om personen hade arbetat för de 180 dagarna som är semesterlönegrundande och på den lön som har betalats ut för dagar i övrigt.

Har till exempel en person varit 25 procent sjukskriven under hela året så tjänas fullt antal semesterdagar in. Semesterlönen för dessa grundas på dels full lön för de första 180 dagarnas sjukfrånvaro, för resterande 185 dagar på året enbart på den lön som personen har arbetat, i detta exempel alltså på 75 procent lön. Skulle personen under de sista 185 dagarna även ha varit sjuk till 100 procent, till exempel sammanlagt i 20 dagar så reduceras även antalet semesterdagar. I detta exempel skulle det bli 24 dagar (345/365×25).

Det är fel att räkna av hela månaden eftersom frånvaron bara omfattar en dag i månaden. Så i detta fall vara ju de 120 dagarna väldigt länge.