Fråga experterna

Jag tycker att ägaren är skyddad genom den skrivning som finns i vd-avtalet. Det kan inte vara ägarens sak att vaka över att vd:n tar ut sin semesterledighet.

Arbetsvägran, om detta är uppenbart, är ett allvarligt brott i och med att själva arbetet är själva fundamentet för anställningen i sig. Normalt är detta avskedsgrundande vilket innebär avslut utan uppsägningstid. Det är dock en varseltid på en vecka då den anställde ska meddelas om arbetsgivarens avsikt samt att även facket ska ha samma information. Under den veckan har fack respektive arbetstagare rätt att begära överläggning med arbetsgivaren om orsaken till avskedet.

Arbetsvägran är alltså ett mycket allvarligt brott och finns det inte skäl och omständigheter som mildrar detta anser jag att avsked är det rätta.

Att byta till sammanfallande intjänande- och semesterår är inget jag rekommenderar. Anledningen är att med eftersläpande intjänande vet arbetsgivaren exakt vilken semesterlön den anställde har rätt till. Har man innevarande år som intjänandeår är däremot inte semesterlönen intjänad förrän året är slut. Trots det ska den anställde ha rätt till full semester under året. Det kan innebära att för mycket semesterlön betalas ut om den anställde till exempel slutar sin anställning, blir frånvarande av någon anledning som inte är semesterlönegrundande eller går ner i sysselsättningsgrad.

Det finns inget stöd för en arbetsgivare att göra avdrag för den för mycket utbetalda semesterlönen annat än om det avtalas med den anställde. Vad som är viktigt för arbetsgivaren är att informera de anställda om hur det fungerar; alltså att ändringar i till exempel sysselsättningsgrad kan påverka semesterlönen.

Om man trots detta vill byta till sammanfallande semester- och intjänandeår görs bytet vanligen vid kalenderårsskiftet, det vill säga den 31/12 eftersom intjänande- och semesteråret då normalt är kalenderåret. Det innebär att man har tre kvartals intjänande (vanligen 19 dagar om man har 25 dagar i semesterrätt) samtidigt som den anställde per den 1 januari får tillgång till 25 nya betalda semesterdagar i ledighet. De 19 dagarna ska betalas ut i samband med detta skifte (vanligen 5,4 procent av den anställdes månadslön). Det innebär alltså en stor påfrestning på företagets likviditet.

Det finns ingen lag som reglerar arbetstidskonto. Det är alltså upp till företaget att ha egna regler kring detta såvida man inte är bunden av kollektivavtal som har bestämmelser om detta.

När arbetstidsförkortning tillämpas på en arbetsplats så har de anställda rätt till betald ledighet, kompensation i pengar eller kompensation i pensionspremieavsättning i den mån arbetstidsförkortningen tjänats in.

Syftet med systemet för arbetstidsförkortning är att förkorta arbetstiden och livsarbetstiden för arbetstagare. Arbetstiden förkortas genom att de anställda kan ta ut betald ledighet och livsarbetstiden förkortas genom att de anställda kan göra avsättningar till en pensionsförsäkring vilket möjliggör för dem att ta pension tidigare.

All lön ligger till grund för semesterlön, det vill säga även bonus. Man kan inte heller avtala om att semesterlönen ingår i månadslönebeloppet eller i bonusen. Semesterlönen för rörliga lönedelar (till exempel bonus, provision med mera) ska betalas ut senast en månad efter intjänandeårets slut med lägst 12 procent på beloppet. Underlaget ska dessutom räknas upp om personen har haft semesterlönegrundande frånvaro.

Du ska registrera personen som sjuk men eftersom aktivitetsersättning innebär en varaktig nedsättning av arbetsoförmågan kan man förhandla om personens sysselsättningsgrad i förhållande till den kvarvarande arbetsförmågan.

Eftersom den anställde har varit borta så länge tjänar han/hon inte längre in någon semester.

Om arbete utförs under vecko-slutet utöver den ordinarie arbetstiden räknas detta som övertid enligt lag. Huruvida övertidsersättning ska ges är däremot en avtalsfråga. Har den anställde inte förhandlat bort övertidsersättningen mot till exempel högre lön eller fler semesterdagar ska normalt övertidsersättning betalas ut. Det är förvisso inget som hindrar att man inför en sådan här resa istället blir överens om att övertiden ges i motsvarande ledighet, timma för timma, vid ett annat tillfälle. Men det är något man ska ha kommit överens om innan resan påbörjas. Är företaget bundet av kollektivavtal bör en sådan överenskommelse stämmas av med den fackliga organisationen eftersom avtalet vanligen har regler om att övertidsersättning ska ges.

En anställd är avgångsskyldig enligt lag (LAS) när han/hon fyller 67 år. Arbetsgivaren ska då meddela detta skriftligt en månad innan, det vill säga att anställningen på grund av uppnådd pensionsålder avslutas den åå-mm-dd. Något särskilt avtal i övrigt behövs inte.

Sjukavdrag och sjuklön ska beräknas för de timmar som den anställde skulle ha arbetat om han/hon hade varit frisk, alltså inte ett genomsnitt. Under de första fjorton dagarna ges ju även sjuklönen, utöver karensdagen, i lika många timmar som sjukavdraget.

Jag tycker att ägaren är skyddad genom den skrivning som finns i vd-avtalet. Det kan inte vara ägarens sak att vaka över att vd:n tar ut sin semesterledighet.