Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Fondbyte
Ett företag som placerat en del av sitt kapital i en aktiefond har på grund av bankens förändrade placeringsinriktning fått byta fond. Banken har fusionerat två av sina fonder och bolagets fond har genom absorption uppgått i den övertagande fonden. Anses den ursprungliga fonden då avyttrad, med vinst/förlust som följd?
Nej, efter beslut av Finansinspektionen kan ett fondbolag få tillstånd att dela upp en fond eller att sammanlägga fonder med likartad placeringsinriktning och likartade fondbestämmelser, 8 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder. En sådan sammanläggning eller delning utlöser inte någon beskattning för andelsägarna. Vid ombildningen flyttas den skattemässiga anskaffningsutgiften på de gamla andelarna över på de nya andelarna, se 48 kap. 18 § inkomstskattelagen.
Årsavgift för bankkort
Jag har ett par kunder som har bankkort hos American Express och årsavgifterna på dessa kort varierar från 4 000 kronor till 30 000 kronor per år. Ska någon del av årsavgiften ses som en skattepliktig förmån eller är det fritt fram att teckna vilket kort som helst med vilken avgift som helst? Om bolaget ersätter en anställd för en årskostnad för ett privat kort blir det en förmån då om den anställde måste ha ett bankkort i tjänsten men den står på honom privat?
Om en anställd har tillgång till ett företagskort som enbart används i tjänsten uppkommer ingen skattepliktig förmån vad gäller den arbetsgivarbetalda årsavgiften.

Betalar arbetsgivaren årsavgiften för ett privatkort som används både privat och i tjänsten jämställs den betalningen med kontant lön. Ett belopp som motsvarar årsavgiften ska då ingå i underlaget för skatte-avdrag och arbetsgivaravgifter samt redovisas på den anställdes kontrolluppgift.
Förbättringsutgifter bostadsrätt
En medlem i en bostadsrättsförening har under 2017 sålt sin bostadsrätt. Under 2017 har bostadsrättsföreningen lagt en del pengar på att dränera fastigheten. Kunden undrar nu om han får dra av ”sin” del av den kostnad som föreningen lagt på dräneringen innan försäljningen?
Föreningen kommer i sin kontrolluppgift till Skatteverket, med anledning av överlåtelsen, lämna uppgift om det säljaren har skjutit till för amorteringar av bostadsföretagets lån eller för finansiering av bestämda ny-, till- eller ombyggnadsarbeten under innehavstiden.

Kostnader föreningen haft för ny- till- eller ombyggnadsarbeten, utöver de som eventuellt ingår i angivet belopp på kontrolluppgiften, har säljaren inte rätt att göra avdrag för.
Utnyttja sparat räntefördelningsbelopp
En kund har ett sparat räntefördelningsbelopp i sin näringsverksamhet från tidigare år på 500 000 kronor men kapitalunderlaget för räntefördelning detta år understiger 50 000 kronor. Medför det sparade fördelningsbeloppet att han trots det kan utnyttja möjligheten till positiv räntefördelning?
För räntefördelning krävs att kapitalunderlaget överstiger 50 000 kronor eller understiger -50 000 kronor. Kunden kan därför inte utnyttja sitt sparade räntefördelningsbelopp detta år om hans kapitalunderlag ligger i intervallet mellan 50 000 kronor och -50 000 kronor.

Om kundens kapitalunderlag skulle understiga -50 000 kronor är han dock skyldig att göra negativ räntefördelning. Då kvittar han det negativa räntefördelningsbeloppet mot sparat fördelningsbelopp. Har han därefter sparat fördelningsbelopp kvar kan han välja om han vill göra positiv räntefördelning eller spara beloppet till ett senare år.
Inkomstdeklaration för bolag som fusionerats
Vi har fusionerat upp ett dotterbolag in i moderbolaget. Ska dotterbolaget lämna en inkomstdeklaration för tiden före fusionen?
Nej, dotterbolaget ska inte lämna någon inkomstdeklaration när det är fråga om en kvalificerad fusion. Bolagets resultat ska istället redovisas som en del i det övertagande bolagets inkomstdeklaration. Om Skatteverket trots det skickar en inkomstdeklaration till det bolag som tidigare var dotterbolag är det lämpligt att meddela Skatteverket att det upphört genom fusion, samt ange organisationsnumret för det övertagande bolaget.
Underskott nystartad verksamhet
En kund köpte en lantbruksfastighet 2001. Han har tidigare år inte redovisat någon verksamhet vare sig bokföringsmässigt eller via deklarationen. Men i år har han börjat bedriva verksamhet på fastigheten men den kommer inledningsvis att gå med underskott. Kan han dra av underskottet som allmänt avdrag i inkomstdeklarationen enligt reglerna för underskott i nystartad verksamhet i år och de kommande fyra åren?
Nej. En näringsverksamhet påbörjas redan när en näringsfastighet förvärvas. Det gäller oavsett om någon egentlig drift förekommer på fastigheten eller inte. Det framgår av rättsfallet RÅ 2002 ref. 59. Så kundens verksamhet räknas inte som nystartad.
Utgifter för mat i enskild firma
När en företagare med aktiebolag låter företaget betala en lunch blir han beskattad för en kostförmån på 90 kronor (2017). Bolaget får göra avdrag med hela restaurangnotans belopp och drar moms på belopp över 90 kronor. Men vad gäller när en företagare med enskild firma är ute och reser och låter firman stå för måltiderna.
En enskild näringsidkare kan inte få en skattepliktig förmån av sitt företag. Det beror på att det inte finns någon juridisk person som i egenskap av arbetsgivare kan tillhandahålla förmånen ifråga. En enskild näringsidkare saknar därför rätt att göra avdrag för egna måltider i företaget. Det gäller oavsett om det är fråga om en normal lunchmåltid på arbetsorten eller om det är måltider i samband med tjänsteresor. Är det fråga om tjänsteresa med övernattning får dock avdrag göras för ökade levnadskostnader med 220 kronor per dag. I det beloppet ingår bland annat merkostnader för måltider.
Vidarefakturering
Om ett företag betalar till exempel en tågresa för ett annat företag kan väl företaget vidarefakturera detta med samma momssats? Denna vidarefakturering ser jag närmast som ett utlägg. Men vad händer om företaget vill ta betalt för besväret att ligga ute med pengarna och upprätta en faktura. Blir det då en vanlig fakturering för utförd tjänst som ska momsbeläggas med 25 procent och inte med sex procent?
Om företaget utför en konsulttjänst och själv har kostnader för att resa, så ska kostnaden för resan ingå i samma beskattningsunderlag som konsulttjänsten.

Men är det istället så att resekostnaden egentligen avser kunden själv, men att företaget valt att betala för kundens räkning, så ska resekostnaden inte ingå i beskattningsunderlaget för konsulttjänsten.

Principen för vidarefakturering är att samma skattesats ska tillämpas för vidarefaktureringen som den som debiterats i den ursprungliga fakturan. Det innebär att sex procent ska debiteras för vidarefakturering av persontransporter. Om det företag som vidarefakturerar gör ett visst påslag för sin administration påverkar det inte denna princip.

För att det ska vara fråga om utlägg ska en faktura vara utställd på den slutliga kunden. Företaget som betalar ska då hantera betalningen som ett utlägg i sin bokföring och inte dra av någon moms. När betalning krävs av slutkunden får något vinstpåslag inte göras. Den ursprungliga fakturan bör bifogas eftersom slutkunden har rätt till avdrag för ingående moms enligt de allmänna reglerna för avdrag.
Skatteavdrag på engångsbelopp
Jag funderar på när man egentligen ska tillämpa engångsskattetabellen. Skatteverket säger att engångsskattetabellen ska tillämpas på all retroaktiv lön, till exempel om man får ersättning för obekväm arbetstid retroaktivt. Jag har dock fått rådet att endast använda engångsskattetabellen på retroaktiv lön där beloppet är relativt stort. Vad gäller?
Den allmänna skattetabellen avser löneutbetalningar som är ungefär lika stora hela året. Mindre engångsbelopp medför normalt ingen större avvikelse skattemässigt. Det innebär att skatten blir rätt även om man använder den allmänna skattetabellen. Det behövs alltså ett ”relativt stort” belopp för att skatten ska påverkas. Men enligt skatteförfarandelagen finns ingen valrätt. Där står att skatteavdrag för ersättning som inte är regelbunden ska göras enligt skattetabellen för engångsbelopp.
Inrullat underskott i enskild firma
En klient med nystartad verksamhet redovisade en förlust för beskattningsåret 2015. Men verksamheten expanderar och resultatet ökar för varje år. För min klient skulle det vara bättre att använda det inrullade underskottet i nästa års inkomstdeklaration. Kan vi skjuta upp avdraget till kommande år genom att inte utnyttja det för beskattningsåret 2016?
Nej. Om resultat av näringsverksamheten blir ett underskott ska näringsidkaren göra avdrag för underskottet när han eller hon beräknar resultatet närmast påföljande beskattningsår. Det framgår av lagtexten. Kan underskottet inte utnyttjas det året förs det vidare till nästa år, och så vidare tills det blir möjligt att utnyttja det. Det finns alltså ingen valrätt när det gäller utnyttjande av tidigare års underskott.
Månadens Mest Lästa
Inga resultat.