torsdag 8 januari 2026

Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
17 april 2015
Tilläggsupplysningar i koncern
Jag har en kund där dotterbolagen redovisar enligt K2 men koncernen totalt kommer upp i beloppsgränserna för större koncern. Ska moderbolaget lämna alla tilläggsupplysningar och uppgifter i förvaltningsberättelse som gäller enligt årsredovisningslagen och K3? Till exempel har de ingen leasing i moderbolaget men i ett dotterföretag, ska det då upplysas om minimileasingavgifter?
Koncernredovisningen måste upprättas enligt K3. Ett företag som är moderföretag i en större koncern måste också tillämpa K3.

I koncernens förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar ska hänsyn tas till förekomster i dotterföretagen också. De ingår ju i koncernredovisningen. Utgångspunkten blir därför att upplysning om minimileasing avgifter ska lämnas i koncernredovisningen. Är upplysningarna oväsentliga kan man överväga att inte ta med dem.
17 april 2015
Förbjudet lån som har beskattats
En kund har ett förbjudet lån i sitt aktiebolag och beloppet är beskattat via dennes privata inkomstdeklaration i tjänst. Men hur bokför jag detta i aktiebolaget? Jag har ett saldo på konto 1685 som jag anser ska bort, men hur?
Att lånet beskattas hos privatpersonen medför inte med automatik att det ska bokas bort i aktiebolaget. Som utgångspunkt ligger lånet kvar trots att det har beskattats hos privatpersonen.

Bolaget kan däremot välja att efterskänka lånet utan ytterligare skattekonsekvenser för privatpersonen. Det blir en icke avdragsgill kostnad i bolaget. Bolaget ska inte betala några sociala avgifter.

Om bolaget väljer att efterskänka lånet ser jag det som en nedskrivning av en finansiell fordran. Bortbokning av kortfristiga fordringar på konto 1685 sker enligt BAS mot konto 6380.
17 april 2015
Redovisningsmetod enligt bokföringslagen
Jag har en tandläkarpraktik med blandad verksamhet och total omsättning på cirka åtta miljoner kronor. Den momspliktiga delen uppgår endast till cirka 20 tusen kronor per år varför de kommer att ansöka om årsmoms. Min fråga gäller redovisning enligt fakturametoden eller bokslutsmetoden. Eftersom att de deklarerar momsen årsvis kan de, enligt Skatteverket, ur momssynpunkt välja fritt. Men vad anger bokföringslagen för en momsfri verksamhet vad gäller redovisning enligt boksluts- eller fakturametoden?
Bokföringslagen gör ingen skillnad på om företagen är momspliktiga eller inte. Möjligheten att bokföra enligt kontantmetoden regleras i 5 kap. 2 § tredje stycket bokföringslagen (1999:1078):

”Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång ska dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.”

Eftersom den totala omsättningen i ditt fall överstiger tre Mkr är det inte tillåtet att använda sig av kontantmetoden i redovisningen.
17 april 2015
Övertidsersättning i tid eller pengar
Ett företag med cirka 40 anställda tjänstemän undrar om arbetsgivaren har rätt att bestämma huruvida övertiden ska tas ut i pengar eller i tid. En del anställda har väldigt många övertidstimmar och det vore bra om de tog ut en del i ledig tid.
Normalt gäller att övertid ersätts i kontanter men att man kan erbjuda den anställde att istället få kompensation i ledighet. Det är alltså något som den anställde får välja. Är företaget inte bundet av kollektivavtal är det dock i princip inget som hindrar att arbetsgivaren har egna regler för övertid, till exempel om det över huvud taget ska ges övertidsersättning eller om ersättningen enbart ges i ledighet. Arbetstidslagen reglerar endast vad som räknas som övertid, inte ersättningen, så finns inte kollektivavtal kan alltså arbetsgivaren diktera villkoren.
17 april 2015
Innestående komptimmar vid slutlön
Om en anställd har samlat på sig en massa komptimmar och inte hinner ta ut dessa innan han slutar, måste arbetsgivaren betala denna tid i pengar? Samma fråga gällande flextid?
Normalt är att innestående komptimmar och flextid ersätts kontant i samband med en slutlön. Detta om inget annat är avtalat.
Månadens Mest Lästa
Inga resultat.
Tidningen Konsulten ges ut av