Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Deklaration vid fusion
Ett dotterbolag har fusioneras med sitt moderbolag nu under året. Båda bolagen har kalenderår som räkenskapsår. Hur ska bolagen deklarera nästa år?
Vid en fusion träder det övertagande bolaget in i det överlåtande bolagets skattemässiga situation. I detta fall anses moderbolaget ha bedrivit dotterbolagets verksamhet från ingången av dotterbolagets sista beskattningsår, det vill säga från och med den 1 januari 2015. Det innebär att dotterbolaget inte ska lämna någon inkomstdeklaration för 2015.
Kontorsmassage
En arbetsgivare kan erbjuda sin personal kontorsmassage som en skattefri personalförmån. Men vad räknas egentligen som kontorsmassage?
Skatteverket anser att det i begreppet kontorsmassage ryms olika behandlingar som är avstressande eller som syftar till att förebygga och motverka ömhet och stelhet i exempelvis axlar, armar, nacke eller rygg som kan uppkomma i samband med ensidigt arbete. Förutom vanlig kroppsmassage kan exempelvis nämnas akupressur, akupunktur, kinesiologi, osteopati, zonterapi, rosenterapi, ljusterapi, homeopati och floating rest. Hit räknas även Feldenkraispedagogiken. Till samma kategori hör fotmassage som inte innefattar medicinsk behandling eller pedikyr.
Finansiell leasing i koncernredovisningen
Jag har en kund med många leasingbilar som ska upprätta koncernredovisning. Under förutsättning att vi har klassificerat avtalen som finansiella, måste företaget då alltid ta upp det som finansiell leasing i koncernbalansräkningen?

Jag har fått information om att det finns ett undantag om leasingavtalen inte är väsentliga? Om det finns ett undantag, var står det och hur bedöms vad som är väsentligt?
Utgångspunkten är reglerna i kapitel 20 och i ditt fall då närmast 20.5 – 20.12. Från detta finns undantag i juridisk person (regel 20.29), men inte i koncern. Därmed blir det första svaret på din fråga att en koncern alltid ska redovisa en finansiell leasing enligt just reglerna för hur ett finansiellt leasingavtal ska redovisas. I nämnda punkter anges nämligen inget om väsentlighet.

Däremot finns kapitel två i K3 som är ett sorts ”portalkapitel” där olika grunder och begrepp klargörs. I detta kapitel finns regler om väsentlighet, relevans, tillförlitlighet med mera. Vad gäller väsentlighet kan du titta på punkterna 2.8 och 2.11 med tillhörande kommentarer. Även stycket efter kommentaren till punkt 2.11 om avvägning mellan nytta och kostnad kan du titta på.

Utifrån dessa skrivningar kan man tänka sig att göra undantag från reglerna i kapitel 20. Jag skulle däremot säga att utgångspunkten är att det ska redovisas som ett finansiellt leasingavtal. Om styrelsen väljer att inte göra det bör de dokumentera bedömningarna utifrån skrivningarna i kapitel 2 om väsentlighet.

Självklart är det om ett företag bara har en leasingbil i en koncern, då går det att motivera att det inte är väsentligt att redovisa den enligt de något mer komplicerade reglerna om finansiell leasing. Det går däremot inte att ange någon exakt gräns för begreppet väsentlighet. Det är en av skillnaderna mellan K3 och K2. K3 bygger på att företaget gör bedömningar som de kan motivera utifrån principerna i normeringen.

Min utgångspunkt är att det alltid är rätt att redovisa enligt reglerna i kapitel 20. Kan ett företag motivera väsentlighet utifrån kapitel två kan undantag göras. Dessa regler får däremot inte användas ”schablonmässigt” bara för att det är svårare att räkna på och hantera en finansiell leasing i jämförelse med en operationell.
K1 och K2 – samtidigt
Jag har en kund som bildade ett aktiebolag 2014 vilket kommer att redovisa enligt K2-reglerna. Samma kund har en enskild firma som vi skulle vilja välja BFNAR (2006:1) Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut (K1) för. Är det möjligt? Jag tänker främst på punkt 1.2 i K1.
Den punkt du refererar till anger att en fysisk person som bedriver flera verksamheter endast får tillämpa K1 om det tillämpas på samtliga verksamheter. Regeln gäller bara verksamheter som fysikern bedriver direkt, inte när verksamheten ligger i ett aktiebolag. Det är inte den fysiska personen som tillämpar K2 utan det är aktiebolaget. Det går med andra ord bra att tillämpa K1 i den enskilda verksamheten och K2 i aktiebolaget.
Not då inga anställda finns
Jag undrar om ett företag måste ha med noten för anställda och personalkostnader även om det inte har någon personal eller personalkostnader alls? Jag brukar ta bort den noten, men ser att andra låter den vara med och lägger in texten: ”Bolaget har inte haft några anställda och några löner har ej utbetalats.” Vad är rätt?
Jag anser att man inte behöver ha med noten. Definitivt inte i det fall du inte ens har några personalkostnader i resultaträkningen. Är noten inte med betyder det att företaget inte har något att informera om.

Det är däremot inte fel att ha med den. Det är till och med tydligare, varför jag inte kan påstå att det finns något ”rätt”.
Månadens Mest Lästa
Inga resultat.