Fråga experterna

Ja, det är möjligt. Uppgifterna måste dock vara den anställde tillhanda senast den 31 januari året efter inkomståret.

En anställd måste ta ut minst 20 semesterdagar varje semesterår. Förutsättningen är att dagarna är betalda. Överskjutande dagar har den anställde rätt att spara. Följer företaget semesterlagens tidsperiod för semesteråret finns möjlighet att tvinga ut upp till 20 dagar sammanlagt fram till den 31 mars kommande år. Den anställde har inte rätt att istället få dagarna utbetalda enbart som kontant ersättning.

Om företaget inte är bundet av kollektivavtal finns det inte någon generell regel som tvingar företaget att höja lönerna. Det har ingen betydelse om de anställda är med i någon facklig organisation; det är om företaget är bundet av kollektivavtal som är avgörande.

Skulle detta däremot vara inskrivet i anställningsavtalet med de anställda att lönerna ska höjas varje år måste man förhandla med var och en anställd för att inte behöva höja lönerna. Har man enbart skrivit in att lönerna revideras varje år är det däremot inget som säger att lönerna måste höjas. Då har man enbart lovat att se över lönerna och tillåter inte ekonomin någon höjning så behövs det inte heller göras.

I princip gäller den allmänna preskriptionstiden och den är 10 år. Här får man göra en bedömning om detta antingen ska räknas som en del i den preliminära löneberäkningen för vilken arbetsgivaren inte behöver ha något medgivande från arbetstagaren för kvittning eller om det faller under Kvittningslagens regelverk. Är så fallet innebär det att arbetsgivaren enbart kan tillämpa kvittning med klar och förfallen motfordran som måste ha samband med anställningen. Sådan kvittning grundas på:

- avtal mellan parterna (arbetsgivaren och arbetstagaren) eller;
- anspråk på ersättning för skada som arbetstagaren uppsåtligen vållat i anställningen eller;
- rätt genom bestämmelser i kollektivavtal som på arbetstagarsidan slutits av huvudorganisation

Eftersom det har gått så lång tid sedan den felaktiga lönen utbetalades talar allt för att arbetsgivaren inte kan kvitta sin fordran utan medgivande. Det som skulle kunna tala emot detta är om det är helt uppenbart att arbetstagaren inte skulle ha fått så hög lön; det vill säga att arbetstagaren har behållit pengarna i ”ond tro”. Detta är givetvis en bedömningsfråga i varje enskilt fall.

Företag som har kollektivavtal omfattas av den så kallade Omställningsförsäkringen. Den består av två delar: Avgångsbidrag (AGB) och Omställningsstöd genom Trygghetsfonden TSL. Om företaget inte har kollektivavtal och betalar till Fora gäller bara Avgångsbidrag (AGB).

Avgångsbidrag (AGB) är en kontant ersättning som den anställde får enligt vissa villkor. Bland annat ska hon/han ha fyllt 40 år och arbetat i minst 50 månader under en femårsperiod.

Omställningsstöd är ett individuellt stöd som innebär att den anställde kan få hjälp från Trygghetsfonden att hitta ett nytt arbete eller en utbildning. Stödet gäller för anställda som blir uppsagda på grund av arbetsbrist eller för att företaget läggs ner eller rationaliserar bort anställda.

Det är arbetsgivaren och det lokala fackförbundet som ansöker om omställningsstöd från Trygghetsfonden TSL. För att få avgångsbidrag ansöker den anställde själv hos AFA Försäkring.