Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Förläggning av deltid
En anställd som i dag arbetar heltid vill gå ner i tid och arbeta deltid, och förlägga arbetstiden så att det blir en längre period med ledighet. Har han rätt att gå ner i deltid och i så fall bestämma hur han ska arbeta?
En anställd har rätt att gå ner i tid och arbeta deltid i princip endast vid två situationer; dels vid föräldraledighet, dels vid studier. I dessa två situationer har den anställde relativt stor rätt att bestämma när ledigheten ska tas ut. Vid föräldraledighet är det samvaron med barnet som avgör ledighetens förläggning, vid studier är det studiernas upplägg som avgör ledighetens förläggning. Jag kan dock inte se, i någon av dessa två situationer, att det skulle kunna motiveras att den lediga tiden skulle klumpas ihop till en längre period. Det får i så fall finnas sakliga skäl som grundar sig på anledningen till ledigheten.

Om en anställd vill arbeta deltid av någon annan anledning så är det arbetsgivaren som avgör om det är möjligt. I sådana fall avgör också arbetsgivaren hur arbetet ska läggas upp. Att klumpa ihop den tid man inte arbetar till en längre ledighet låter för mig väldigt opraktiskt ur arbetsgivarsynpunkt. Det är alltså inget som arbetsgivaren behöver eller måste gå med på. Sedan är det väl i och för sig möjligt om det passar arbetet. Det får bli en schemalagd arbetstid. Vad man ska tänka på i sådana fall är bland annat att semestern måste räknas om. Tjugofem semesterdagar motsvarar alltså då inte lika många lediga arbetsdagar.
Kan arbetsgivaren neka kompledighet?
Kan arbetsgivaren bestämma när inarbetad övertid ska tas ut i ledighet? Om personal vill ta ut övertiden i pengar kan arbetsgivaren neka det och bara bevilja att det ska tas ut i tid?
Det är arbetsgivaren som beviljar kompledighet efter arbetstagarens ansökan. Med andra ord kan inte arbetsgivaren utan överenskommelse ensidigt förlägga sådan ledighet.

Huvudregeln är att övertid kompenseras med pengar men om arbetstagaren vill och arbetsgivaren medger kan den också kompenseras i ledighet.

Visar det sig att det inte är möjligt att få ledigt kan inte arbetsgivaren neka att övertiden ersätts kontant.
Skatt på avskriven fordran
En anställd som slutar har en restskuld som skrivs av. Skulden har uppstått på grund av. uttag av semester under ett år där bolaget tillämpar utbetalning av semester under intjänandeåret. Den anställde har alltså beviljats semester som inte har tjänats in. Är detta en ”lön” som ska påföras arbetsgivaravgifter eller hur ska den hanteras?
Eftersom det är en ersättning/lön som den anställde har fått ska han deklarera och skatta för den, vidare ska arbetsgivaren betala arbetsgivaravgifter på beloppet.
Fler semesterdagar istället för övertidsersättning
I samband med semesterårsskiftet förhandlar vi bort övertidsersättningen mot fler semesterdagar för ett antal anställda. Företaget tillämpar åtskilda intjänande- och semesterår, det vill säga lagens regler gällande semesterintjänande. Frågan är när de anställda ska få tillgång till de extra semesterdagarna, nu direkt eller först nästa semesterår?
Eftersom de direkt går miste om övertidsersättningen bör de också få tillgång till de extra semesterdagarna direkt. Man bör skriva ett avtal om bortförhandlad övertidsersättning för ett år i taget. Endera parten har vid avtalets utgång rätt att då häva avtalet om kompensationen inte upplevs som korrekt. I sådana fall minskas även antalet semesterdagar vid detta tillfälle.
Aktivering av utvecklingskostnader i K3
Min kund har en enskild firma där han utför datatjänster. Han har också ett aktiebolag som aktiverar utgifter för eget utvecklingsarbete som immateriell tillgång. Årsredovisningen upprättas enligt K3.
Den enskilda firman har fakturerat aktiebolaget för diverse marknadsföringsarbete såsom reklam på facebook, med mera. Går utgifterna för denna reklam att aktivera?
Enligt punkt 18.5 d i K3 kan aldrig utgifter för reklam och säljfrämjande åtgärder aktiveras.
Månadens Mest Lästa
Inga resultat.