Fråga experterna

Bestämmelserna om enkel tomtrörelse finns i 27 kapitlet 11–17 §§ inkomstskattelagen och syftar till att klargöra att mer sporadiska försäljningar av tomtmark inte ska beskattas som näringsverksamhet.

En enkel tomtrörelse som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet uppkommer när en person under tio kalenderår har sålt minst 15 byggnadstomter som kan räknas samman till en tomtrörelse. Vid beräkningen ska försäljningarna av byggnadstomter på olika fastigheter, eller på olika delar av en fastighet, räknas samman till en tomtrörelse bara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse. Rörelsen anses påbörjad i och med att den 15e tomten säljs, den så kallade 15-tomtersregeln.

Enligt Skatteverket är utgifter för kabeldragning och installation av bredband och telefoni i en privatbostad privata levnadskostnader. Det innebär att de inte är avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller enligt Skatteverket oavsett om näringsverksamheten har ett behov av denna typ av installationer eller var i bostaden som själva anslutningspunkten är placerad.

Tillkommande kabeldragning och installation inom bostaden får du dock dra av under förutsättning att du i din firma använder en särskilt inrättad del, som är avskild från övriga bostaden.

Du har hittat rätt lagparagraf och den ska tolkas precis som det står. Eftersom det inte sker någon avskrivning av marken blir den del av uppskrivningsfonden som är kopplad till marken kvar som bunden fond. Det är sedan riktigt att överföring av fonden till fritt eget kapital ska ske om marken avyttras.

Du nämner inte första punkten i 4 kap. 8 § ÅRL. Enligt den finns en möjlighet att nyttja fonden för emission (vilket ju i sig inte påverkar det bundna egna kapitalet) eller täckning av förlust.

Det finns ingen regel som säger att underskrifterna måste vara på samma sida som sista noten. Om det finns gott om utrymme att skriva på sista sidan kan det däremot se lite konstigt ut att ha underskrifterna på en separat sida. Inget förbud som sagt, men det väcker en del frågor kring hur processen gått till.

Nu skriver du inte vilket regelverk som tillämpas. Jag tar två vanliga exempel. Om det är ett aktiebolag som tillämpar K2 gäller punkt 6.27:

”Villkoren i punkt 6.4 första stycket är uppfyllda om beslut om offentligt stöd har fattats senast på balansdagen. Stöd som uppenbart hänför sig till ett räkenskapsår får redovisas som intäkt det räkenskapsåret även om beslut har fattats efter balansdagen men innan årsredovisningen avges.”

Är det alltså uppenbart att stödet tillhör 2015 kan det redovisas på det året.

Upprättas ett förenklat årsbokslut för en enskild näringsidkare gäller punkt 7.2:

”Ett företag ska redovisa offentliga stöd, försäkringsersättning, skadeståndsersättning med mera som en intäkt när
ett beslut har fattats eller en överenskommelse träffats och det finns dokumentation som visar inkomstens storlek, eller – i annat fall – medlen kan disponeras eller företaget på något annat sätt kan förfoga över inkomsten.

Om det är uppenbart att inkomsten avser mer än ett år ska intäkten fördelas på de år den avser. På motsvarande vis får inkomsten redovisas som intäkt det år den avser om a) eller b) inträffar innan det förenklade årsbokslutet enligt lag ska ha upprättats och det är uppenbart att inkomsten hänför sig till det året.”

Även här är det möjligt att redovisa stödet 2015 om det är uppenbart att det hör dit.