Fråga experterna

Det är kapitel 19 som gäller för tilläggsupplysningar i K2. Här finns de krav som ställs på mindre företag enligt lag och de tillhörande allmänna råd Bokföringsnämden har lämnat.

Vad gäller principer anges i 5 kap. 4 § ÅRL (tidigare lydelsen 5 kap. 2 §) att ett bolag ska upplysa om principer för värdering av tillgångar och skulder. Lagtexten (tidigare lydelsen) återges allra först i kapitel 19 och det allmänna rådet 19.1 är kopplat till lagtexten. Enligt det allmänna rådet räcker det med att ange att årsredovisningslagen och just detta allmänna råd tillämpas. Dessutom hänvisas till 19.2 som handlar om anläggningstillgångar och 19.3 som handlar om att företagen ska ange vilken metod de tillämpat vid intäktsredovisningen.

Det finns med andra ord inget specifikt krav på att ange principer för varulagervärderingen.

För mer vägledning om vad som krävs i upplysningsväg avseende principer, se de första punkterna i kapitel 19 med tillhörande lagtext och kommentar.

I sammanhanget kan noteras att lagtexten har ändrats från och med 2016. Kapitel fem (som handlar om noter) är helt omskrivet. Den nya lydelsen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds efter sista december 2015. Bokföringsnämnden har ännu inte kommit med uppdaterade K-regelverk. Bland annat frågor om tilläggsupplysningar kan vara värt att följa även om jag tror att vad gäller principer blir det inga större ändringar.

Fastighet eller fastighetsandel som köps av en dödsbodelägare efter arvskiftet anses ha förvärvats genom köp om priset uppgår till minst fastighetens eller andelens taxeringsvärde.

Enligt civilrättsliga regler är det fullt möjligt för en dödsbodelägare att köpa egendom direkt från dödsboet i stället för att bli tillskiftad den vid arvskiftet. Men vid köp av fastighet som sker direkt från dödsboet anses, vid inkomstbeskattningen, en lika stor andel av fastigheten som delägaren har i dödsboet ha förvärvats genom arv. Dödsboet, som säljare, anses till motsvarande del ha överlåtit fastigheten dels genom försäljning och dels genom arvskifte.

Ja, det finns möjlighet att dra av underskott av aktivt bedriven konstnärlig verksamhet som allmänt avdrag. Men kvittningsmöjligheten förutsätter att konstnären redovisat intäkter av verksamheten som är av ”någon betydenhet” under beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattningsåren. Vad som avses med intäkter av ”någon betydenhet” är inte reglerat i lagtexten. Men enligt Skatteverkets uppfattning förutsätter kvittningsrätten att det i den konstnärliga verksamheten har redovisats genomsnittliga intäkter under vart och ett av de fyra senaste beskattningsåren som uppgår till ett halvt inkomstbasbelopp. Hur intäkterna fördelar sig under denna period saknar dock betydelse.

Det är den ursprungliga vinstberäkningen som ska rättas när du som säljare har återbetalat en del av köpeskillingen. Tiden för att begära omprövning eller överklaga 2007 års taxering gick ut den 31 december 2012. Du får därför lämna in en resningsansökan till kammarrätten och begära att vinstberäkningen i din inkomstdeklaration 2007 ska rättas.

Genom resning är det möjligt att på nytt pröva ett beslut med allvarliga fel och att ta hänsyn till nya omständigheter som inte kunnat beaktas i det ursprungliga beslutet.

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett antal resningsärenden satt ner kapitalvinsten i sådana fall där säljaren genom beslut av domstol eller avtal har återbetalat en del av köpeskillingen med anledning av fel på den sålda fastigheten.

Någon fri fördelning av vinst respektive förlust vid vinstberäkningen finns inte. Försäljningspriset fördelas efter ägd andel, det kan man inte ändra på. Görs det även avdrag för förbättringsutgifter får den av delägarna som har betalat förbättringarna göra avdrag för dessa. Det kan ge utrymme för utökad avdragsrätt för en av delägarna.