Fråga experterna

! Om det är K2 regel 11.12:
”Aktieägartillskott som ett företag lämnar ska öka det redovisade värdet på aktierna när utfästelsen lämnas. Lämnas utfästelsen efter räkenskapsårets utgång men innan årsredovisningen avges får tillskottet redovisas på balansdagen.
När behörigt organ har fattat beslut om återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott ska det redovisade värdet på aktierna minskas.”

I K3 regel 6.4:
”Ett tillskott som en ägare lämnar utan att få emitterade aktier eller andra egetkapitalinstrument i utbyte ska redovisas som en ökning av andelens redovisade värde.”.

Oavsett regelverk ska det med andra ord läggas till värdet på aktierna. Observera däremot att det kan vara en indikation på att nedskrivning behöver göras.

Huvudboken och grundboken är i princip alltid digital räkenskapsinformation. Det innebär att det går bra att spara i datorn. Om det är för en kund är det viktigt att tänka på att det är kundens räkenskapsinformation som finns i din dator. Det förhållandet bör ni ha avtalat emellan er samt att det bör ingå i kundens dokumentation över arkiveringen.

Det har jag väldigt svårt att se (läs Nej). Företaget har inget åtagande gentemot någon extern part.

Är det en sammanhängande period räknas alla kalenderdagar under perioden av från de 120 kalenderdagarna som är semesterlönegrundande. Det spelar då ingen roll hur många arbetsdagar det är under ledighetsperioden.

Tar man däremot ut enstaka dagar så räknas bara just den enstaka dagen som ju är en arbetsdag.

Det är Semesterlagens 17e paragraf som reglerar detta; ”I en frånvaroperiod enligt första stycket räknas in även dagar när arbetstagaren inte skulle ha utfört arbete.”

Ett anställningsavtal är en överenskommelse mellan två parter. Villkoren i detta kan inte ändras ensidigt av vare sig arbetsgivaren eller den anställde. Att införa en så kallad konkurrensklausul kräver alltså att den anställde går med på dessa villkor.

Principiellt kan man säga att konkurrensklausuler inte är giltiga annat än i mycket specifika befattningar där det handlar om särskild specialkompetens som den anställde har förvärvat hos arbetsgivaren. Om det är orimliga/oskäliga villkor kan dessa vid en rättslig prövning förklaras ogiltiga.

I fråga om kunduppgifter och produktkännedom gäller den vanliga lagen om företagshemligheter. Eftersom det är en lag behöver man inte avtala om den, möjligen att arbetsgivaren informerar om den till den anställde.