Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Inkomstdeklaration för bolag som fusionerats
Vi har fusionerat upp ett dotterbolag in i moderbolaget. Ska dotterbolaget lämna en inkomstdeklaration för tiden före fusionen?
Nej, dotterbolaget ska inte lämna någon inkomstdeklaration när det är fråga om en kvalificerad fusion. Bolagets resultat ska istället redovisas som en del i det övertagande bolagets inkomstdeklaration. Om Skatteverket trots det skickar en inkomstdeklaration till det bolag som tidigare var dotterbolag är det lämpligt att meddela Skatteverket att det upphört genom fusion, samt ange organisationsnumret för det övertagande bolaget.
Underskott nystartad verksamhet
En kund köpte en lantbruksfastighet 2001. Han har tidigare år inte redovisat någon verksamhet vare sig bokföringsmässigt eller via deklarationen. Men i år har han börjat bedriva verksamhet på fastigheten men den kommer inledningsvis att gå med underskott. Kan han dra av underskottet som allmänt avdrag i inkomstdeklarationen enligt reglerna för underskott i nystartad verksamhet i år och de kommande fyra åren?
Nej. En näringsverksamhet påbörjas redan när en näringsfastighet förvärvas. Det gäller oavsett om någon egentlig drift förekommer på fastigheten eller inte. Det framgår av rättsfallet RÅ 2002 ref. 59. Så kundens verksamhet räknas inte som nystartad.
Utgifter för mat i enskild firma
När en företagare med aktiebolag låter företaget betala en lunch blir han beskattad för en kostförmån på 90 kronor (2017). Bolaget får göra avdrag med hela restaurangnotans belopp och drar moms på belopp över 90 kronor. Men vad gäller när en företagare med enskild firma är ute och reser och låter firman stå för måltiderna.
En enskild näringsidkare kan inte få en skattepliktig förmån av sitt företag. Det beror på att det inte finns någon juridisk person som i egenskap av arbetsgivare kan tillhandahålla förmånen ifråga. En enskild näringsidkare saknar därför rätt att göra avdrag för egna måltider i företaget. Det gäller oavsett om det är fråga om en normal lunchmåltid på arbetsorten eller om det är måltider i samband med tjänsteresor. Är det fråga om tjänsteresa med övernattning får dock avdrag göras för ökade levnadskostnader med 220 kronor per dag. I det beloppet ingår bland annat merkostnader för måltider.
Vidarefakturering
Om ett företag betalar till exempel en tågresa för ett annat företag kan väl företaget vidarefakturera detta med samma momssats? Denna vidarefakturering ser jag närmast som ett utlägg. Men vad händer om företaget vill ta betalt för besväret att ligga ute med pengarna och upprätta en faktura. Blir det då en vanlig fakturering för utförd tjänst som ska momsbeläggas med 25 procent och inte med sex procent?
Om företaget utför en konsulttjänst och själv har kostnader för att resa, så ska kostnaden för resan ingå i samma beskattningsunderlag som konsulttjänsten.

Men är det istället så att resekostnaden egentligen avser kunden själv, men att företaget valt att betala för kundens räkning, så ska resekostnaden inte ingå i beskattningsunderlaget för konsulttjänsten.

Principen för vidarefakturering är att samma skattesats ska tillämpas för vidarefaktureringen som den som debiterats i den ursprungliga fakturan. Det innebär att sex procent ska debiteras för vidarefakturering av persontransporter. Om det företag som vidarefakturerar gör ett visst påslag för sin administration påverkar det inte denna princip.

För att det ska vara fråga om utlägg ska en faktura vara utställd på den slutliga kunden. Företaget som betalar ska då hantera betalningen som ett utlägg i sin bokföring och inte dra av någon moms. När betalning krävs av slutkunden får något vinstpåslag inte göras. Den ursprungliga fakturan bör bifogas eftersom slutkunden har rätt till avdrag för ingående moms enligt de allmänna reglerna för avdrag.
Skatteavdrag på engångsbelopp
Jag funderar på när man egentligen ska tillämpa engångsskattetabellen. Skatteverket säger att engångsskattetabellen ska tillämpas på all retroaktiv lön, till exempel om man får ersättning för obekväm arbetstid retroaktivt. Jag har dock fått rådet att endast använda engångsskattetabellen på retroaktiv lön där beloppet är relativt stort. Vad gäller?
Den allmänna skattetabellen avser löneutbetalningar som är ungefär lika stora hela året. Mindre engångsbelopp medför normalt ingen större avvikelse skattemässigt. Det innebär att skatten blir rätt även om man använder den allmänna skattetabellen. Det behövs alltså ett ”relativt stort” belopp för att skatten ska påverkas. Men enligt skatteförfarandelagen finns ingen valrätt. Där står att skatteavdrag för ersättning som inte är regelbunden ska göras enligt skattetabellen för engångsbelopp.
Månadens Mest Lästa
Inga resultat.