Fråga experterna

Ja, det har ingen betydelse att skadan har inträffat på fritiden. I detta fall kommer inte heller de olika skydd som finns i fråga, till exempel återinsjuknanderegeln samt allmänt och särskilt högriskskydd. Det finns även ett högriskskydd för höga sjuklönekostnader men det gäller per företag och inte per individ. Den anställde måste dock styrka sin sjukfrånvaro med läkarintyg från dag 8 i varje sjukperiod.

Om ert kollektivavtal säger att avdrag för tjänstledighet/föräldraledighet högst fem arbetsdagar ska ske med en 21-del av månadslönen så är det detta avdrag som ni ska göra. Löneartskatalogen i lönesystem innehåller oftast många olika lönearter med olika formler beroende på att det finns olika avdragsregler i olika kollektivavtal. Man bör ta bort de lönearter som inte är aktuella för att undvika felaktigheter.

Tänk på att formeln med 1/21-del av månadslönen ska göras om ledighetsperiodens längd är högst 5 arbetsdagar. Är den längre ska formeln: månadslönen/365 användas för hela perioden. Omfattar ledigheten hel månad dras hela månadslönen av; man använder då inte de olika avdragsformlerna per dag.

Man kan inte ta ut semester samtidigt som man är helt sjukskriven. Nu är det hela gjort och svårt att backa tillbaka. Jag förmodar att den anställde inte har brutit sin sjukfrånvaro hos Försäkringskassan? I sådana fall är det korrekt att inte betala ut sjuklön. Försäkringskassan har inget att invända mot att den anställde får semesterlön samtidigt som sjukskrivning men enligt regler i semesterlagen kan man arbetsrättsligt inte göra på det viset.

Om den anställde inte blir frisk och kan ta ut sin semesterledighet under året, så får man istället när semesteråret är slut, se vilka dagar som går att betala ut. I korthet kan de beskrivas enligt följande: Sådana semesterdagar med semesterlön som den anställde inte vill spara (dagar över 20) och som inte har kunnat läggas ut under semesteråret på grund av frånvaro ska ersättas med kontant semesterlön. Semesterlön betalas dock ut endast för det antal dagar som tillsammans med det nya antal dagar som intjänats under det sista intjänandeåret överstiger tjugofem. Sådan semesterlön ska betalas ut senast en månad efter semesterårets utgång.

Det är arbetsgivaren som beslutar om semesterledighet. Han kan med andra ord neka ledighet om arbetssituationen inte medger detta. Om man utgår från att ni följer semesterlagens semesterår 1 april-31 mars så finns möjlighet att ta ut resterande semester senare tid. Har ni kalenderår som semesterår får ni se om det är någon anställd som inte har tagit ut minst 20 dagar. I sådana fall får man i första hand bevilja dessa personer ledighet, i vart fall så många dagar så att minst 20 dagar blir uttagna. I detta fall är det till och med så att arbetsgivaren kan tvinga den anställde att ta ut dem i ledighet innan årets slut. Bäst är naturligtvis om arbetsgivaren i god tid har sett över antalet kvarvarande semesterdagar hos personalen och planerat för uttaget.

För räntefördelning krävs att kapitalunderlaget överstiger 50 000 kronor eller understiger -50 000 kronor. Kunden kan därför inte utnyttja sitt sparade räntefördelningsbelopp detta år om hans kapitalunderlag ligger i intervallet mellan 50 000 kronor och -50 000 kronor.

Om kundens kapitalunderlag skulle understiga -50 000 kronor är han dock skyldig att göra negativ räntefördelning. Då kvittar han det negativa räntefördelningsbeloppet mot sparat fördelningsbelopp. Har han därefter sparat fördelningsbelopp kvar kan han välja om han vill göra positiv räntefördelning eller spara beloppet till ett senare år.