Fråga experterna

En vinstberäkning ska göras i nästa års inkomstdeklaration avseende den likvid som erhållits nu under 2018.

När kapitalvinstens storlek beror på någon händelse i framtiden, till exempel en tilläggsköpeskilling, och därför inte kan fastställas det år tillgången säljs ska den kapitalvinst som uppkommer på grund av tilläggsköpeskillingen tas upp som intäkt det beskattningsår då den kan beräknas. I detta fall kan alltså ytterligare en vinstberäkning bli aktuell i deklarationen 2021.

Vinstberäkningen ska då göras med tillämpning av de skatteregler som gäller nu under 2018.

Enligt aktiebolagslagen har alla aktier lika rätt i bolaget. Men det finns inte något formellt hinder för en bolagsstämma att med civilrättslig verkan besluta om avsteg från denna grundregel om samtliga aktieägare är överens om detta. Bolagsstämman kan alltså besluta om differentierad utdelning, det vill säga att utdelning inte ska utgå med samma belopp för aktier av samma slag.

När ett beslut om differentierad utdelning har koppling till den enskilde delägarens arbetsprestationer, finns en uppenbar risk att utdelningen skatterättsligt kommer att behandlas som lön. Det framgår av rättsfallet RÅ 2000 ref 56.

En differentierad utdelning bör dock kunna godtas skattemässigt när det rör sig om aktier av samma slag i ett mindre bolag om delägaren tydligt kan visa att det inte finns någon koppling mellan hans arbetsprestation och utdelat belopp.

I ett ej överklagat förhandsbesked 2009-12-10 (dnr 47-09/D) föranledde differentierad utdelning i ett FÅAB inte annan beskattning i inkomstslaget tjänst än den som följer av bestämmelserna i 57 kap. IL. Samma besked gavs i 2012-02-01 (dnr 78-11/D)

Den enskilda firman kan drivas vidare så länge dödsboet finns kvar. Ett dödsbo upphör när det skiftas. Om det bara finns en dödsbodelägare (till exempel efterlevande make) anses dödsboet skiftat när bouppteckningen registrerats hos Skatteverket. Då upphör den enskilda firman i dödsboet. Finns det flera dödsbodelägare bestämmer de när dödsboet ska skiftas.

Det kan vara bra att känna till att från och med året efter dödsåret har dödsboet inte rätt till något grundavdrag. Från och med det fjärde året efter dödsåret tas statlig skatt ut med 20 procent av hela den beskattningsbara förvärvsinkomsten upp till den övre skiktgränsen och med 25 procent på inkomst däröver.

Ja, det kan han. Utredningen om översyn av 3:12-reglerna lade den 1 november 2016 fram ett förslag om reformering av 3:12-reglerna. Utredningen föreslog bland annat att den som tillämpar förenklingsregeln avseende andelar i ett företag inte ska få beräkna årets gränsbelopp för andelar i andra företag. Förslaget innebar att en fåmansföretagare inte skulle få använda både förenklingsregeln och huvudregeln.

Utredningens förslag har ännu inte resulterat i någon lagstiftning så det går fortfarande bra att använda förenklingsregeln i ett bolag och huvudregeln i övriga bolag kunden är delägare i.

K2 är ett förenklingsregelverk. Vad gäller avsättningar för tvister som nått domstol torde det teoretiskt korrekta vara att göra en bedömning. Men tillämpas K2 finns punkt 16.9 att förhålla sig till:

”Avsättning till följd av tvist med myndighet eller i domstol ska redovisas till det belopp som beslutats av den instans som senast prövat ärendet.”

Att de funderar på att överklaga spelar ingen roll. Av kommentartexten framgår att det är en förutsättning för att få redovisa det som avsättning. Om de inte tänker överklaga ska det istället redovisas som skuld.

Företaget har rätt att lämna frivilliga noter eller skriva om det i förvaltningsberättelsen (där kan det bedömas som ett krav). Där kan företaget utveckla sin syn på frågan. Har detta inträffat under året torde det också vara en väsentlig händelse att ta upp i förvaltningsberättelsen.

Ett alternativ är att tillämpa K3, men då kan ju en del annat påverkas också. I K3 ska en avsättning värderas till den bästa uppskattningen. Se bland annat punkt 21.9 med tillhörande kommentar.