Fråga experterna

Om en anställd har fått förskottssemester och slutar på egen begäran inom fem år från det att förskottssemestern togs ut så har arbetsgivaren enligt lag rätt att kvitta beloppet för dessa dagar mot intjänade ej uttagna semesterdagar. Om ersättningen för dessa dagar inte räcker till har arbetsgivaren inte rätt att dra resterande mot vanlig lön för arbete utan att den anställde medger det, antingen via ett i förväg skrivet avtal eller att hen medger det i samband med kvittandet (det sistnämnda att föredra). Detta kan även vara reglerat i kollektivavtal.

Sjukfrånvaro är semesterlönegrundande i 180 dagar. Oavsett sjukskrivningsgraden åtgår en hel av dessa dagar för varje kalenderdag under sjukskrivningsperioden.

Om en person är sjukskriven utöver detta så gäller följande:

a är det fråga om hel sjukfrånvaro så tjänas inte någon semester in alls

b är det fråga om deltidssjukfrånvaro tjänas semester in till den del som personen arbetar; sjukfrånvaron är alltså inte alls semesterlönegrundande.

Enligt semesterlagen är sjukfrånvaro semesterlönegrundande, hel eller delvis omfattning, i endast ett intjänandeår under 180 dagar om sjukfrånvaron har omfattat hela insjuknandeåret. Under år två tjänas semester in enbart till den del personen arbetar.

Om man ser på ditt exempel blir semesterintjänandet enligt följande:
• 1/4-27/9 = fullt semesterintjänande
• 28/9-31/1 = fullt semesterintjänande vad gäller antalet dagar men semesterlön enbart i förhållande till hans arbetade tid
• 1/2- 28/2 = fullt semesterintjänande vad gäller antalet dagar men semesterlön enbart i förhållande till hans arbetade tid
• 1/3- 31/3 = fullt semesterintjänande.

Enligt semesterlagen ska i fall där man har haft varierande sjukskrivningsgrad, beräkna semesterlönen enligt 12%-regeln.
Kollektivavtal kan ha förmånligare regler vad gäller semesterintjänande vid deltidssjukskrivning.

När man räknar ut antalet intjänade semesterdagar används endast två decimaler, dessa höjs alltid till jämnt heltal. Man räknar ut antalet semesterdagar genom att lägga samman antalet kalenderdagar som är semesterlönegrundande och dividera det med 365 och sedan multiplicera det med semesterrätten, till exempel 25. Om resultatet till exempel blir 15,25 så höjs det till 16 dagar. Blir svaret 15,001 höjer man inte, det blir alltså 15 dagar.

Ja, all lön för arbete är semesterlönegrundande. Detta räknas som rörlig lön för vilket lägst 12 procent i semesterersättning ska betalas ut, senast en månad efter intjänandeårets slut.

Det är enbart aktiebolag och ekonomiska föreningar som är skyldiga att redovisa förändring av eget kapital.

Det man måste göra är att titta på lånevillkoren. Ofta är det så att kreditgivaren faktiskt har en ensidig rätt att säga upp lånet efter att en löptid går ut. Företaget ska då inte ”teckna in” att de bedömer det som mycket troligt att kreditgivaren kommer att gå med på en förlängning.

Om man tittar på regel 17.5 är grundregeln just att det som ska betalas inom 12 månader ska redovisas som kortfristigt. Från detta finns, som du nämner, ett undantag – checkkrediten. Det betyder att alla andra lån faller in i huvudregeln. Den tolkningen har vi tidigare gjort i Srf U 3.

Tidigare stod det i 17.5 ”förfaller till betalning”. Det kan i sig tyckas tydligare än ”ska betalas”. Anledningen till att det har ändrats är en språkgranskning i samband med att lagtexten ändrades. Det ansågs att ”ska betalas” är ett modernare uttryckssätt än ”förfaller till betalning”. Men det är ingen skillnad i sak avsedd.

Jag skulle säga att det blir en rättvisande bild. Jag skulle också säga att redovisningen borde se ut så om K3 tillämpas också. Om man tittar per balansdagen finns en juridisk skyldighet att reglera lånet inom ett år.