Fråga experterna

Du skriver inte vilket regelverk som din kund tillämpar. Om det är K3 så regleras inkråmsförvärv i kapitel 19. I K2 finns det inte några specifika regler om inkråmsförvärv.

I punkt 19.8 i K3 anges att om det vid förvärvstidpunkten är sannolikt att köpeskillingen kommer att justeras senare och beloppet kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt ska beloppet ingå i anskaffningsvärdet. Det innebär att du måste bedöma sannolikheten för att en tilläggsköpeskilling kommer utgå. Är det sannolikt ska den uppskattas tillförlitligt (kanske utifrån budgeterad försäljning eller med grund i tidigare års försäljning, eller annan metod beroende på villkoren för tilläggsköpeskillingen) och tas upp som en avsättning. Anskaffningsvärdena på det inkråm som köpts fördelas utifrån verkligt värde på de tillgångar och skulder som köps och övervärdet blir goodwill.

Om tilläggsköpeskillingen i ett senare skede justeras och blir en annan än den som beräknats sker justeringen i juridisk person bara mot goodwillposten (framgår av kommentaren till punkt 19.20).

I K2 finns som sagt inga regler om inkråmsförvärv men vår bedömning är att man även där måste göra en bedömning av det sannolika anskaffningsvärdet och inte kan bortse från tilläggsköpeskillingen när man gör förvärvsanalysen för inkråmsförvärvet.

Bokföringsnämnden har lämnat ett brevsvar om hur anslutning till kommunalt vatten och avlopp ska redovisas. Däri anges att utgiften ska redovisas som en immateriell tillgång. Du kan hitta brevsvaret på Bokföringsnämndens webbplats. Bokföringsnämnden kompletterade senare kommentaren i K2 till vad som ska ingå i posten Koncessioner, patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter. I kommentaren anges bland annat följande:

”I posten redovisas också anslutningsavgifter till t ex fibernät, fjärrvärme och kommunala avloppsnät som är tillkommande utgifter.”

Utgiften ska med andra ord redovisas som immateriell tillgång. I det fall en tillgång ägs gemensamt med någon annan ska varje bokföringsskyldig redovisa sin andel. I det här fallet borde aktiebolaget ta upp 10 000 kronor i balansräkningen.

Regeln om fem års avskrivning är en av flera hjälpregler i K2. Huvudregeln är att göra en korrekt bedömning av nyttjandeperioden för tillgången.

En annan förenklingsregel som finns är punkt 10.5:

”En materiell anläggningstillgång får redovisas som kostnad om anskaffningsvärdet beräknat enligt punkterna 10.9, 10.12 och 10.13 understiger ett halvt prisbasbelopp med tillägg för ingående mervärdesskatt som företaget inte har rätt att dra av eller få tillbaka enligt mervärdesskattelagen (1994:200).”

Sammanfattningsvis kan företaget välja att aktivera bilarna och lägga upp en korrekt avskrivningsplan som kan vara både kortare och längre än fem år beroende på hur företaget faktiskt tänker nyttja bilarna. Vidare kan företaget aktivera bilarna och schablonmässigt skriva av dem under fem år. Slutligen kan bilarna kostnadsföras direkt med anledning av det låga anskaffningsvärdet.

Det är inte ovanligt att ett villkorat aktieägartillskott glöms bort i samband med en aktieöverlåtelse. I sådant fall har den som gjort tillskottet kvar sin möjlighet att få det återbetalt. Återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott kräver dock ett beslut på bolagsstämma. Eftersom den som gjort tillskottet inte längre har rösträtt på stämman är det troligt att något sådant beslut aldrig kommer att fattas. Så det kan vara lämpligt att kunden säljer tillskottet för marknadspris till den som köpt aktierna eller till någon annan person och utnyttjar möjligheten att göra avdrag för förlusten i inkomstslaget kapital. I ett fall som detta torde ett symboliskt belopp på några kronor vara marknadsmässigt.

Nej, eftersom inköpet avser en vara och inte en tjänst ska företaget varken göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på det belopp som utbetalas till konstnären.