Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Spara underlag till inkomstdeklarationen
Hur länge måste man spara underlag till en inkomstdeklaration som lämnats till Skatteverket?
En inkomstdeklaration kan korrigeras genom omprövning sex år bakåt i tiden. När den tiden har passerats kan man normalt kasta underlaget till deklarationen.

Men det gäller inte för fysiska personer som är delägare i ett handels- eller kommanditbolag. En handelsbolagsdelägare lämnar blankett N3A tillsammans med sin inkomstdeklaration. På den blanketten beräknas en justerad anskaffningsutgift, JAU, som används vid beräkning av vinst eller förlust när delägaren i framtiden säljer sin bolagsandel eller när bolaget avvecklas.

Trots att JAU beräknas varje år så fastställs den inte av Skatteverket. Beräkningen begränsas därför inte av omprövningstiden på sex år. Det innebär att JAU kan rättas bakåt i tiden tillbaka till i slutet av 1980-talet då reglerna om justerad anskaffningsutgift infördes om andelen ägts så länge.

Det är därför viktigt att fysiska personer som är handels- eller kommanditbolagsdelägare sparar historiska underlag till N3A-blanketten så att det i framtiden går att kontrollera hur JAU har beräknats. Skatteverket brukar numera efterfråga sådant underlag när en bolagsandel har sålts eller när bolaget avvecklats.
Upparbetade intäkter
När ska jag för upparbetade intäkter på löpande räkning använda konto 1620 Upparbetad men ej fakturerad intäkt respektive konto 1790 Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader? Det landar olika i årsredovisningen beroende på vilket konto jag använder.
Är inkomsten kopplad till uppdrag på löpande räkning ska du använda konto 1620 och inte 1790. Konto 1790 är för periodiseringar av inkomster som inte är kopplade till pågående arbete på löpande räkning. Konto 1620 används också i vissa fall för uppdrag till fast pris då huvudregeln tillämpas.

Har du Bokslutsboken i serien Svensk Redovisning (BAS stödlitteratur)? Titta i så fall i fördjupningsdelen. Där finns ett avsnitt om pågående entreprenader och tjänsteuppdrag. I 2019 års version börjar det på sidan 430.

Ett annat bra tips om du jobbar med detta är vår kurs Redovisning av pågående arbeten – BAS – onlinekurs som handlar just om kontering av olika pågående arbeten. Läs mer på srfutbildning.se
Lång eller kort skuld?
Jag har en kund som efter balansdagen har fått ett lån förlängt. Är det en händelse efter balansdagen som gör att lånet i årsredovisningen ska klassificeras som långfristigt?
Om jag förstår dig rätt handlar det om ett lån som varit långfristigt och nu förfaller till betalning efter en balansdag. Lånet är då formellt kortfristigt per balansdagen. En händelse efter balansdagen kan inte ändra på ett förhållande som föreligger per balansdagen. Lånet ska därför klassificeras som kortfristigt i årsredovisningen.

Nu skriver du inte om bolaget tillämpar K2 eller K3. Om det är K2 kan du titta på vår redovisningsgrupps uttalande Srf U 8 Vad är i K2 att betrakta som kort- respektive långfristig del av ett lån. Uttalandet uppdaterades i maj 2019 med skrivningar kring bland annat din fråga. Du måste därför läsa det uttalande som ligger på vår webbplats.

Uttalandet avser tolkningen i K2. Det är däremot ingen skillnad mot vad som gäller i K3.
Upplysningskrav avseende kontrollbalansräkning
Jag har en kund som jag upprättar årsredovisning för. Kunden tillämpar K2 och de har inte upprättat kontrollbalansräkning. Finns det ett obligatoriskt upplysningskrav kring detta i förvaltningsberättelsen?
Jag utgår från att bolaget varit skyldiga att upprätta kontrollbalansräkning. I så fall finns ett krav i enlighet med punkt 5.7 i K2:

”I ett aktiebolag avses med sådana händelser av väsentlig betydelse för bolaget som har inträffat under räkenskapsåret enligt 6 kap. 1 § andra stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) även den omständigheten att bolaget har upprättat kontrollbalansräkning eller är skyldigt att göra det”.
Krav på kassaflöde i mindre koncern
Jag har ett mindre bolag som tillämpar K3 och frivilligt upprättar koncernredovisning. Jag ser att bolaget tidigare inte upprättat kassaflöde i årsredovisningen. Är inte kassaflödet tvingande när man väljer att upprätta koncernredovisning?
Om företaget upprättar en koncernredovisning ska det alltid ingå en kassaflödesanalys. Det följer av kravet på vad en koncernredovisning ska bestå av enligt 7 kap. 4 § årsredovisningslagen. Det gäller även om företaget frivilligt väljer att upprätta en koncernredovisning.

Däremot behöver det inte finnas någon kassaflödesanalys för moderbolaget om moderbolaget är mindre.
Månadens Mest Lästa
Inga resultat.