Fråga experterna

Här svarar våra experter på frågor som rör beskattning, redovisning och löne- och personaladministration och arbetsrätt.

Du som är auktoriserad medlem, anställd på Srf Byrå/Företag eller har köpt Srf Servicepaket inom lön eller redovisning kan ställa frågor i dessa ämnen under Srf Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på www.srfkonsult.se.

Claes Eriksson
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Mats Brockert
Skatteexpert, Srf konsulterna
Thomas Englund
Advantage HR
Maria Albanese
Redovisningsexpert, Srf konsulterna
Finansiell leasing och avskrivning
Vi ska byta redovisningsprincip hos en kund till att redovisa finansiell leasing som just finansiell leasing. Kan avskrivningstiden vara längre än leasingkontraktet eller bör det följas åt?
Punkt 20.11 i K3: ”En leasad tillgång enligt ett finansiellt leasingavtal ska skrivas av enligt reglerna i detta allmänna råd om avskrivning av tillgångar av motsvarande slag. Kan det inte med rimlig grad av säkerhet fastställas att äganderätten kommer att övergå till leasetagaren vid slutet av leasingperioden, ska tillgången skrivas av helt under leasingperioden eller nyttjandeperioden om den är kortare.”
Utgångspunkten är med andra ord den nyttjandeperiod företaget tänker sig att tillämpa på tillgången. Det kan med andra ord vara längre än leasingkontraktet.
Uttag av sparade semesterdagar
Enligt semesterlagen får man spara resterande semesterdagar då 20 dagar är uttagna, i högst fem år. Om man har en arbetsgivare som tillåter att man sparar dem hur länge som helst, exempelvis 10 år, är det lagligt?
I princip kan man påstå att det är olagligt. Lydelsen i lagtexten är ”En sparad semesterdag ska läggas ut inom fem år från utgången av det semesterår då den sparades…” Det står alltså ska, vilket innebär att det är tvingande. Det är möjligt att från vissa paragrafer i lagen träffa avtal enskilt eller genom kollektivavtal men dessa undantag omfattar inte § 18 om sparade dagar. Min bedömning är dock att det är en tämligen harmlös överträdelse så länge det är upp till de anställda att välja när de sparade dagarna kan tas ut. Skillnad vore om arbetsgivaren på något sätt förhindrade uttag av sparade dagar under de första fem åren.
Semester på långa arbetsdagar
Företaget har månadsanställd personal som arbetar vardagar och helger, totalt 240 timmar på ett sexveckorsschema, i snitt 40 timmar per vecka. Inget kollektivavtal. Arbetsdagarna kan variera från 6 timmar till 14 timmar per dag. Detta medför att de jobbar olika många dagar i veckan. Då de är heltidsanställda använder sig bolaget av bruttosemesterdagar.

När de anställda tar semester så dras endast en dag även om den anställda skulle jobbat 14 timmar den dagen. Är det rätt eller går det använda någon kvot här, det vill säga att man får dra mer än en dag om arbetsdagen är mer än 8 timmar?
Eftersom de inte arbetar alla dagar i veckan ska inte bruttosemester användas. Antingen får man räkna om dagarna till nettosemesterdagar eller räkna av dem med en semesterfaktor. Längden på arbetsdagen har ingen betydelse utan det är antalet arbetsdagar som spelar roll. Du får räkna ut hur många arbetsdagar det är på schemaperioden och utifrån detta räkna ut hur många nettosemesterdagar det blir. Exempel: Kalle arbetar 21 dagar under sina sex veckor. Antalet nettosemesterdagar räknas då ut enligt följande: 21/30x25= 18 nettodagar. Sedan avräknas då nettodagar enbart på de lediga arbetsdagarna. Semesterlönen ska dock ges efter antalet bruttodagar. Ett alternativ är att använda semesterfaktor vilket räknas ut enligt följande: 30/21=1,43. För varje semesterdag som man är ledig avräknas då 1,43 dagar från antalet bruttosemesterdagar.
Konsulter och tjänsteställe
Min kund jobbar som konsult (typ arbetsledare/projektledare) i sitt aktiebolag. Just nu är han sedan cirka sex månader ute hos ett och samma kundföretag till 100 procent. Det är oklart hur länge han blir kvar hos kundföretaget.

Han har inget kontor utanför hemmet. Han tar milersättning från hemmet till kundföretaget. Var har han sitt tjänsteställe?
Jag antar att kunden haft andra uppdragsgivare på andra orter tidigare så det kan vara fråga om att bestämma tjänsteställe i en bransch med skiftande arbetsplatser. Bostaden kan då vara tjänsteställe, men under max två år vid arbete på en och samma plats.

I ett ställningstagande från Skatteverket 2015-11-03 finns följande exempel.

”Serviceteknikern Camilla är sedan 2009 tillsvidareanställd vid ett företag som har kunder på olika orter, bl.a. ett långtidsuppdrag vid en fabrik i Hudiksvall där en ny upphandling görs för varje halvår. Arbetsgivaren har fortlöpande kunnat förlänga avtalet på så sätt att Camilla sedan den 1 januari 2011 och fram till den 30 augusti 2015 haft sin arbetsplats vid denna anläggning.

Camilla har under en längre sammanhängande period arbetat vid samma fasta arbetsplats. Det har från början varit ovisst hur länge hon kommer att arbeta där. När det dock är klart att hon kommer att arbeta på samma arbetsplats längre tid än två år bör tjänstestället anses vara på arbetsplatsen i Hudiksvall, dvs. från den 1 januari 2013”.
Utbetalning av semesterlön löpande
Ett företag har anställda som får provisionslön. Semesterlönen beräknas som 12 procent av den intjänade lönen under året innan utbetalningsåret (semesterår mars-april). Nu vill de ändra detta så att semesterlönen ska betalas ut varje månad tillsammans med provisionslönen. Detta ska då även skrivas in i anställningsavtalet. Enligt 26 § i semesterlagen så ska ju semesterlönen betalas ut i samband med när man har semester. Detta betyder väl att kunden inte kan ändra utbetalningen av semesterlönen? Om företaget har kollektivavtal kan de då förhandla bort reglerna i 26 § och betala ut semesterlönen varje månad?
Intjänad semesterlön ska betalas ut i samband med semesterledigheten. Man kan inte låta de anställda själva bestämma över detta och det kan inte avtalas bort. Om man betalar ut semesterlönen löpande innebär det att den anställde blir utan lön i samband med semesterledigheten.
Månadens Mest Lästa
Inga resultat.